REPLIK
I en debattartikel den 26/12 ställs frågan vad den gör som känner sig hotad av omvärlden. För de flesta svenskar är det självklart att vårt försvar behöver stärkas då Ryssland för krig i Europa. Anledningen till den kraftiga ryska upprustningen, som i princip inleddes med Putins tillträde som president, måste sökas på annat håll.
Sedan år 2000 har svenska utgifter för militären, i fasta priser, varit oförändrade medan ryska ökat med cirka sex procent per år. En regerings ambitioner och prioritering visas bäst genom att militärutgifter anges som andel av BNP eller övriga offentliga utgifter. Ryska militärutgifters andel av BNP uppgår fyra procent medan amerikanska och svenska uppgår till tre respektive en procent. Andelarna av totala offentliga utgifter uppgår till elva, nio respektive två procent för Ryssland USA och Sverige.
Denna kraftiga upprustning har skett trots att Ryssland inte varit utsatt för något externt hot sedan Sovjets kollaps. Slutsatsen måste därför bli att den skett i offensiva syften. Det erfar människor i Ukraina dagligen. Den ryska aggression sker även genom desinformation i syfte att påverka opinioner i andra länder. Estland och Lettland med ryska minoriteter utsätts frekvent för denna typ av aggression. De Baltiska länderna har tagit lärdom av historien och anslutit sig till NATO för beskydd. Än så länge har Ryssland inte vågat anfalla något NATO-land. Men risken har ökat enligt Försvarsmakten. För att kunna ta tillbaka Baltikum måste Ryssland kontrollera Östersjön. Det kan endast göras från svenskt territorium.
Tyvärr finns i dag inte riksdagsmajoritet för en anslutning till NATO. Men det hindrar inte att vi ökar vår försvarsförmåga genom att rusta upp försvaret och söka samarbete med NATO-länder.