Det är mycket positivt att vi under den senaste mandatperioden sett ett ökat engagemang i debatten för frågor som rör trygghet, lag och ordning – dessutom med ett brett deltagande från allmänheten och politiker såväl som från näringslivet och forskning. Det bäddar för mer resurser och nödvändiga reformer i det brottsförebyggande- och beivrande arbetet.
I dag uppgår kostnaderna som drabbar företag till tiotals miljarder kronor.
Enligt Svenskt Näringslivs rapport våren 2018 rör det sig om 55 miljarder kronor i direkta kostnader. Samtidigt vet vi att brott som drabbar företagare även ger indirekta kostnader. Därmed går det att konstatera att de totala kostnaderna bör vara ännu högre.
När Företagarna undersökte den brottslighet som drabbar företag och företagare framträder ”traditionella” brott så som stölder, inbrott och skadegörelse. Att beivra och förebygga dessa brott är av yttersta vikt för att tryggheten i samhället ska kunna öka. Trygga företagare som kan erbjuda nödvändig service och fungera som samlingsplats lokalt ger en ökad trygghet i hela samhället.
Traditionellt har vi sett att bluffakturor legat högt på listan över de brott som företagare utsätts för. Tack vare insatser för att stävja denna bedrägeriform har nu antalet anmälda fakturabedrägerier minskat enligt polisen, men dessvärre ökar andra former av bedrägerier. Så många som var femte företag har utsatts för it-relaterad brottslighet under de senaste två åren enligt vår egen undersökning.
Oftast handlar det om virus eller andra skadliga programvaror, men vanligt förekommande är även grövre brott så som dataintrång, utpressning genom så kallad ransomware, ID-kapning och stöld av lösenord, register eller pengar.
Utöver de direkta skadorna på företagsklimatet som det medför innebär flera av brotten en djup kränkning för den enskilde företagare som kan drabbas.
Detta är en väntad utveckling när samhället och företagens verksamheter blivit allt mer digitaliserade. Nya branscher har vuxit fram och verksamheter som tidigare varit baserade på en fysisk plats har nu hela Sverige, Europa och världen som marknad.
Likaså har brottslingarna följt efter utvecklingen och anpassat sig för att hitta nya metoder som slår mot företagandet i den digitala miljön.
Som en konsekvens av riskerna att bli utsatt för it-relaterad brottslighet lägger många företag ned resurser för att förhindra detta, där en av de vanligaste åtgärderna är att företaget har ett antivirusprogram.
Även om det ligger ett ansvar på företagen att freda sig i den digitala miljön och vidta nödvändiga åtgärder för att ha säkra system för sina kunder och sig själva kan de inte stå ensamma i kampen – hela samhället måste rusta mot detta.
För att skapa trygghet och förutsättningar för företagare att lägga sina resurser på att utveckla sina verksamheter snarare än att hantera brott måste vi därför fortsatt motverka den mer traditionella brottsligheten, men det krävs stora insatser och prioritering för att motverka den it-relaterade brottsligheten.
Polismyndigheten tillsammans med Brå har länge flaggat för att kompetensen bland polis och åklagare att utreda och lagföra IT-relaterade brott är otillräcklig.
Detta är allvarligt och bidrar till den problematik som redan existerar hos företagare – de avstår att upprätta anmälan på grund av att det upplevs som slöseri med tid.
Polismyndighetens nyligen upprättade it-brottscentrum som ska ha kunna hantera dessa brott är mycket lovvärt, men det krävs en intensifiering av detta och ökade resurser för att kompetensen ska nå ut till de inom organisationen som finns tillgängliga för den företagare som blivit utsatt för brott. Det är i detta avseende mycket viktigt att polismyndigheten har nära kontakt med näringslivet och att det finns kompetens inom området för den företagare som upprättar kontakt. Inget brott ska avskrivas på grund av bristande kompetens.
Philip Thunborg, trygghets- och brottsexpert, Företagarna.