Psykisk ohälsa har blivit en av vår ungdomsgenerations största utmaning. Det är paradoxalt att den ökar lavinartat bland unga samtidigt som elevhälsan brister i allt fler skolor. Det får förödande konsekvenser för varje individ men också för hela samhället.
Att elever mår bra är en förutsättning för att kunna prestera i skolan. Det är nödvändigt att regeringen agerar mer kraftfullt.
Vi kräver att elevhälsan stärks genom att man minskar antalet elever per anställd i elevhälsan och utökar antalet hälsokontroller.
En rapport från BRIS visar att nästan 60 procent av alla 15-åriga tjejer lider av stress och utmattning, att fyra av tio inkomna samtal handlar om psykisk ohälsa och att förskrivningen av antidepressiva läkemedel till barn och unga i åldrarna fem till 19 år har fördubblats de senaste tio åren. Den växande psykiska ohälsan bland unga är som en tickande bomb. Om vi inte drar i nödbromsen nu och gör tillräckligt för att vända utvecklingen kommer det få förödande konsekvenser, både för kunskapsresultaten men också på den framtida arbetsmarknaden.
Självklart krävs samverkan mellan såväl BUP, vården och hemmet för att motverka ungas psykiska ohälsa. Men så länge vi har skolplikt är skolan den mest effektiva miljön för att jobba förebyggande och fånga upp alla unga som mår dåligt.
Därför är det oroväckande att granskningar från skolinspektionen visar att endast 16 procent av eleverna uppger att de träffat en skolkurator och att tre av tio skolor brister i elevhälsans kvalitet.
Psykisk ohälsa är ofta svårare att upptäcka än fysiska problem. I dag finns ett system där alla elever regelbundet blir kallade till fysiska hälsokontroller. Men den psykiska aspekten glöms ofta bort. Att som elev få prata om hur man mår borde vara minst lika viktigt som att mäta sin längd eller kolla blodtrycket. Därför vill vi införa psykiska hälsokontroller. Det kan ske genom att fysiska hälsokontroller på högstadie- och gymnasienivå kompletteras med hälsosamtal hos skolkurator.
Vi vill även att antalet hälsokontroller utökas till tre tillfällen under gymnasiet i stället för bara ett tillfälle som det är idag.
Tillgången till kuratorer, skolpsykologer och skolsköterskor behöver öka markant. I dag kan en skolkurator ha ansvar för upp till 1 000 elever. Akademikerförbundet SSR visar i en undersökning att över 75 procent av landets skolkuratorer upplever att arbetsbelastningen är för hög och föreslår ett riktmärke om 300 elever per skolkurator. Det är en rimlig ambition att sträva efter. Vi vill därför att regeringen skjuter till mer resurser för att kommunerna ska kunna anställa både fler skolkuratorer, skolpsykologer och skolsköterskor utifrån de lokala behoven.
Den växande psykiska ohälsan bland unga är ett samhällsproblem som kräver politisk handlingskraft. Det behövs en bredd av åtgärder, men genom att satsa på elevhälsan kan vi fånga upp alla elever som riskerar att hamna mellan stolarna och i långvarig frånvaro.
Därför vill vi införa psykiska hälsokontroller och anställa fler inom elevhälsan. Det är avgörande för att stoppa den växande psykiska ohälsan bland unga och därmed höja kunskapsresultaten.
Philip Botström, förbundsordförande SSU
Lina Hultqvist, ordförande Sveriges Elevkårer