På Folkpartiets initiativ tillsatte alliansregeringen för snart ett år sedan en nationell samordnare mot våldsbejakande extremism. Den kanske viktigaste uppgiften för samordnaren är att hålla frågan levande så att kommunerna bedriver ett medvetet arbete för att förhindra att unga personer reser ner i syfte att delta i terroraktioner, träning eller som på annat sätt vill stötta terrororganisationer som Islamiska staten eller al-Qaida. Den förra alliansregeringen hann dels ta fram en strategi mot terrorism, men anslog också resurser, dels skärptes lagen kring rekrytering och utbildning i syfte att begå allvarliga brott som terrorism. Detta skedde redan 2010.
Trots detta har terroristlagarna av olika skäl i princip ännu inte används, vilket är bekymmersamt med tanke på att antalet unga som radikaliserats, rekryterats och rest kraftigt ökat bara det senaste året.
Folkpartiet har i riksdagen lagt initiativ för att ta reda på varför ingen återvändande IS-krigare hittills åtalats. Vi noterar också det senaste tillslaget i Örebro där en 45-årig man på sannolika skäl är misstänkt för rekrytering av unga till terrororganisationer. Detta fall är unikt då terroristlagens paragraf om rekrytering aldrig prövats förut. Det är centralt att de polisiära myndigheterna, Säkerhetspolisen och domstolarna kan känna stöd i sitt arbete utifrån de lagar som redan finns.
Men Folkpartiet anser att även resor till konfliktområden, i syfte att stötta och delta på uppdrag av en terroristorganisation, snarast måste kriminaliseras.
Detta utreds just nu, men vi är kritiska till att den utredning som den nuvarande regeringen tillsatt inte fick i direktiv redan från starten att också ta fram lagförslag om deltagande i väpnad konflikt. I stället lovade regeringen tilläggsdirektiv, men sju månader efter regeringsbeslutet och bara enstaka dagar innan utredningen ska lägga fram sina förslag till regeringen har det fortfarande inte kommit några tilläggsdirektiv. Folkpartiet har också i riksdagen ställt frågor för att uppmärksamma och säkerställa att Säkerhetspolisens tillgång till underrättelser inte påverkas negativt av kommande lagändringar.
Vi har påpekat att säkerhetspolisen, vars uppdrag är att skydda vår demokrati, bedriva kontraspionage och kontraterrorism för att förhindra angrepp mot Sverige, inte ska förlora viktiga kanaler i sitt arbete.
När resor kriminaliseras, vilket i sig är en viktig åtgärd, kommer fler förundersökningar mot misstänkta att öppnas. Det innebär dock också att Säkerhetspolisen inte längre kan beställa signalspaning via Försvarets radioanstalt, FRA.
Detta vore olyckligt och skulle kraftigt försämra en av säkerhetstjänstens mest effektiva metoder för att motverka och bevisa planer att delta eller på olika sätt stödja terrorism.
Inrikesminister Anders Ygeman valde i sitt svar i riksdagen att meddela att utredningen först får lämna sina förslag, sedan får den titta på dess konsekvenser. Risken är uppenbar för Säkerhetspolisens möjlighet att signalspana. Risken är också att lagen om terrorism för att stoppa resande eller kunna lagföra och straffa de som kommer tillbaka kommer att försenas med regeringens nuvarande hantering.
Sverige ligger långt efter andra europeiska länder i arbetet med att stoppa och förhindra deltagande i terroristverksamhet. Vi borde aktivt utveckla samarbetet med länder som Frankrike, Norge och Danmark som kommit längre i sitt arbete.
Folkpartiet anser också att flera förebyggande åtgärder måste övervägas för att förhindra att unga inte åker. Men för de som reser och kommer tillbaka måste straffen skärpas. För att kunna åtala och lagföra fler måste inhämtande av underrättelseinformation underlättas. Säkerhetspolisen måste kunna fortsätta beställa signalspaning, även vid förundersökning. Säkerhetspolisen måste under reglerade former kunna delge information till vissa aktörer i förebyggande syfte.
Säkerhetspolisens bevismaterial måste också under reglerade former bättre kunna användas av specialiståklagare vid riksenheten för säkerhetsmål för att säkra bevis så att personer som deltar och strider i terrorismens namn faktiskt kan åtalas och lagföras.
Detta måste fungera bättre i dag, när drygt 300 unga personer från Sverige rest ner till Irak och Syrien för att delta i terroraktiviteter eller direkt i väpnad konflikt. Det finns inget som tyder på att antalet kommer att bli färre, och många har enligt Säkerhetspolisen rest tillbaka till Sverige utan att samhället kan agera med sanktioner. Säkerhetspolisen måste redan vid misstanke, om det går att bevisa, bemyndigas att stoppa personer från att resa. I dag kan de fortsätta sin resa ned och sedan återvända, utan att straffas, helt enkelt för att lagen ännu inte är på plats.
Roger Haddad, riksdagsledamot (FP) i justitieutskottet, rättspolitisk talesperson