Enligt flera av våra grannländers främsta säkerhetspolitiska experter måste vi ta höjd för att Ryssland kan tänkas anfalla något av våra grannländer inom en femårsperiod. Sverige måste därmed rusta för att klara ett krig.
Det kommer att märkas i praktiken på flera platser runtom i landet, däribland Uppsala.
Sverige befinner sig i ett kraftigt försämrat säkerhetspolitiskt läge. Rysslands blodiga anfallskrig mot Ukraina har hållit på i två år och åtta månader. Ännu ser vi inga tecken på att Putin ger upp sitt försök att erövra sitt grannland. Samtidigt ser vi hur Ryssland öppet samarbetar militärt med Kina, Iran och Nordkorea. Det är också dessa fyra länder som ökar sitt spionage i Sverige enligt Säpo.
Det är i detta läge jag tillsammans med försvarsministern presenterade regeringens totalförsvarsproposition inför det kommande försvarsbeslutet där vi stärker försvaret av hela Sverige.
År 2030 kommer försvarsanslagen att landa på omkring 186 miljarder kronor och motsvara 2,6 procent av BNP. Detta mot dagens 125 miljarder kronor och 2,2 procent av BNP. Fokus kommer bland annat att ligga på att stärka försvarets grundorganisation och så kallade bottenplatta.
Detta medför utökat fokus på uthållighet genom betydligt större ammunitionslager, reservdelar, ledningssystem, logistik och förnödenheter, i enlighet med lärdomarna från Ukraina.
Försvarsbudgeten ökar med 52 procent, samtidigt som krigsförbanden ökar med 31 procent. Från en krigsförbandsorganisation på 88 000 i år till 115 200 senast år 2030.
Tyngdpunkten kommer nu ligga på att faktiskt genomföra det som är beslutat och därigenom undvika såväl förseningar som otillräcklighet i förmåga. Inte minst är det avgörande att våra fyra armébrigader med 5000 soldater vardera är på plats senast 2030.
Förstärkningar av försvarets verksamhet i Uppsala pågår. Sedan 2019 har bland annat flygstaben och flygflottiljen F16 återetablerats i Uppsala. Det var segrar som KD och jag som försvarspolitisk talesperson kämpade för i ett decennium. Vidare är det ingen hemlighet att vi länge även kämpat för att detta ska följas upp av permanent stationerade stridsflyg i Uppsala. Vi kommer att fortsätta att arbeta hårt för detta.
Tills dess känner jag tillförsikt över att försvarets verksamhet i Uppsala ökar på andra sätt. Natomedlemskapet kombinerat med det så kallade DCA-avtalet med USA kommer medföra en ökad rullans av allierad och amerikansk personal. Eftersom F16 är en av de 17 militärbaser som ingår i DCA-avtalet, kombinerat med att Uppsala utgör en strategisk ort, förväntas det särskilt tillkomma personal och verksamhet hit.
Försvarsmakten har vidare meddelat att flygvapnets tre toppmoderna nya radarspaningsflygplan, de så kallade Global Eye, kommer att placeras i Uppsala. Det är ett beslut taget av operativa och ändamålsenliga skäl som innebär att Uppsalas försvarspolitiska betydelse ökar.
186 miljarder kronor är onekligen mycket pengar och en stor andel av statens budget. Det är pengar som givetvis i stället hade kunnat läggas på viktiga välfärdsposter såsom sjukvård och skola. Politik är och kommer alltid i slutändan att vara en fråga om prioriteringar.
De pengar som man lägger på en sak kommer ofrånkomligen inte att kunna läggas på någonting annat. Här är det dock inte fråga om vilken utgiftspost som helst. För KD är det statens viktigaste uppgift att skydda medborgarna mot inre och yttre hot.
Att inte betala för den hemförsäkring som krävs ifall huset Sverige skulle börja brinna vore direkt oansvarigt. 2,6 procent av BNP må vara en ansenlig summa, men den är samtidigt relativ. Ukraina spenderar i år nära 40 procent av BNP på sitt försvar. Priset för hemförsäkringen är således litet i jämförelse mot vad det skulle kosta vid en eventuell brand. En risk som vi alltså, genom våra satsningar, är med och sänker markant.
Vi står nu redo att klubba försvarsbeslutet som ska styra försvarets kommande inriktning. En inriktning som kommer att stärka försvaret av Sverige och utöka verksamheten runtom i hela landet, inklusive i Uppsala.