Kommunerna och näringslivet är ömsesidigt beroende av varandra. Väl fungerande kommunala verksamheter är en viktig del i våra företags vardag och kommunsektorn är beroende av ett näringsliv som växer, utvecklas och anställer för att kunna säkra skatteintäkter.
I dag är dock kvaliteten inom såväl skolan, sjukvården och äldreomsorgen ifrågasatt. Samtidigt blir vi allt äldre. Var och en i arbetsför ålder ska finansiera välfärden för allt fler och det genomsnittliga behovet av välfärdstjänster ökar. Redan inom några år riskerar den kommunala ekonomin stora underskott.
Det finns i dag stora skillnader mellan landets kommuner. Både när det gäller hur mycket resurser som satsas på olika välfärdsområden och vilken kvalitet som uppnås.
Flera rapporter, bland annat från Svenskt Näringsliv, visar dock att det inte finns några tydliga samband mellan mer resurser och högre kvalitet. Ytterligare skattehöjningar är därmed inte den främsta lösningen på välfärdens långsiktiga utmaningar. När pandemin klingat av kommer dessutom de ökade statsbidragen behöva minska eftersom statsfinanserna måste stärkas. Kommunerna måste därmed få ut mer välfärd för de resurser som satsas.
Svenskt Näringsliv har i en nysläppt rapport analyserat effektiviseringspotentialen i kommunernas verksamheter inom skola och äldreomsorg. Naturligtvis har landets kommuner olika förutsättningar. Med hänsyn tagen till olika strukturella förutsättningar visar rapporten dock att det finns stora skillnader, som inte kan förklaras av strukturella faktorer.
Resultatet visar att det nationellt sett finns en effektiviseringspotential om cirka 40 miljarder kronor i de undersökta kommunala välfärdsområdena – sju miljarder mer än vad hela den svenska polismyndigheten kostar. För Uppsala läns kommuner innebär det en samlad effektiviseringspotential om drygt 1,5 miljarder kronor per år. Det motsvarar nästan 4000 kronor per invånare i länet, och ungefär 2 400 heltidsanställda sjuksköterskor.
För att nå denna potential handlar det inte om att någon ska springa snabbare – utan om att hela organisationer som kan jobba smartare. Inte minst vad gäller styrning, ledning och uppföljning. Då krävs politisk vilja att på riktigt börja jämföra sig med, lära av och efterlikna de absolut bästa kommunerna i landet, som lyckas leverera välfärd av hög kvalitet till låga kostnader.
I Svenskt Näringslivs rapport framhålls några saker som skiljer effektiva kommuner från ineffektiva. Dessa är bland annat att antalet mål är få och relevanta för verksamheten, att det finns en tydlig ansvarsfördelning mellan politik och förvaltning och en fungerande budgetdialog mellan ledning och utförarnivån, samt att målen följs upp och åtgärder vidtas om målen inte nås.
Inte minst viktigt är också en fungerande arbetsmiljö för de anställda. Och här spelar kvaliteten i ledning och styrning av kommunerna och dess olika verksamheter en avgörande roll. En bristande arbetsmiljö är sannolikt den främsta orsaken till att alltför många sjuksköterskor och lärare lämnar vården och skolan, liksom en viktig orsak till hög sjukfrånvaro. Detta drabbar såväl den utförda kvaliteten som resurseffektiviteten negativt.
Vi behöver helt enkelt få ut mer av varje skattekrona för att kunna möta det faktum att vi har en åldrande befolkning. Men också för att kunna investera i exempelvis digitala lösningar och höja den medicinska kompetensen i äldreomsorgen. Frågan om hur vi får mer värde för skattepengarna är en avgörande fråga för Uppsala län. Såväl för våra kommuner, som för företagare och skattebetalare.