Sverige lider av en dysfunktionell järnväg. Allt fler har de senaste åren drabbats av förseningar och inställda tåg. Såväl i Uppsala län som i resten av landet är det stora problem med tåg som inte kommer i tid, och tåg som inte kommer fram överhuvudtaget. Det är dags att ta tillbaka kontrollen över järnvägen, järnvägsunderhållet och säkra en välfungerande kollektivtrafik.
Resenärerna har varit, och är fortsatt, utsatta för hårda prövningar. På nationell nivå handlar det ofta om eftersatt underhåll och brist på avlastande banor – medan det i den regionala kollektivtrafiken i Uppsala län handlar om såväl brist på personal som fordon.
Situationen för tågpendlarna är under all kritik. Mellan Uppsala och Stockholm, en sträcka som har runt 15 000-20 000 pendlare per dag, kör såväl SJ som Mälartåg fortfarande utifrån en decimerad tidtabell, och den nuvarande fordonsbristen gör att tåg ofta är kortare än vad de ska vara. Tåg ställs in med extremt kort varsel, och ibland till och med efter dess aviserade avgångstid. Samtidigt är informationen ofta bristfällig, vilket gör att man som pendlare inte har möjlighet att avgöra vilka alternativ man har för att snabbast ta sig till sin målpunkt.
Varje gång som resenärer drabbas av förseningar, eller i värsta fall inställd trafik, minskar tilltron till kollektivtrafiken. Sjuksköterskan måste kunna ta sig till jobbet, studenten till universitetet, pappan hämta på förskolan och farmor ta sig hem efter barnkalaset. Livet behöver gå ihop. Tågstrulet leder dessutom till höga kostnader för samhället. Enligt en ny rapport från Stockholms Handelskammare leder förseningarna på sträckan Uppsala-Stockholm till samhällskostnader på drygt en miljon kronor per dag.
Därför vill Miljöpartiet satsa på kollektivtrafiken – en väl fungerande kollektivtrafik är ett tydligt nationellt intresse och en viktig del i transportsystemets klimatomställning. Vi behöver hitta ett nytt finansieringssystem för kollektivtrafiken eftersom det blir alltmer orimligt att den regionala skatten ska kunna klara den utveckling av kollektivtrafiken som behövs. Staten behöver därför gå in och stötta landets regioner, för att skapa långsiktigt hållbar finansiering. Informationen till resenärerna måste vara uppdaterad och pålitlig, och vid trafikstörningar måste det finnas biljettsamarbete mellan aktörerna.
Miljöpartiet vill också införa ett nationellt prisvärt kollektivtrafikkort, ”Sverigekortet” för 499 kr i månaden för vuxna, 249 för studenter, ungdomar och pensionärer. Precis som dess framgångsrika motsvarighet i Tyskland kommer Sverigekortet att underlätta för resenärer i hela landet. Förslaget innebär att landets länstrafik kompenseras för det intäktsbortfall det leder till, så att trafikutbudet säkras – samtidigt som fler har råd att åka kollektivt i flera delar av landet. I Tyskland minskade bilismen med 10 procent och utsläppen med två miljoner ton – bara på en sommar.
Även tågtrafiken och järnvägen behöver stora satsningar. I dag har järnvägen alldeles för låg prioritet och det viktiga underhållet är splittrat på flera aktörer. Modellen med Trafikverket har nått vägs ände och ansvaret måste fördelas på järnväg respektive väg, vi vill återskapa Banverket och Vägverket. Ett förbättrat järnvägsunderhåll är på kort sikt den allra viktigaste åtgärden för att förbättra tågtrafiken, och här behöver underhållet tas tillbaka i statlig regi så att vi får ett sammanhållet järnvägssystem.
På längre sikt behövs det även en kraftig utveckling av järnvägen. För Uppsala län är fyrspår Uppsala-Stockholm av central betydelse som kommer att ge fler avgångar och fler tåg i tid. Nationellt finns det även ett tydligt behov av nya stambanor i såväl södra som norra Sverige. Det innebär också utökat utrymme för den regionala tågtrafiken så att den kan expandera. Ska större funktionella arbetsmarknadsregioner komma till stånd utan att bilresandet ökar är detta av avgörande betydelse.
I en tid med bister ekonomi för många hushåll ska det smarta hållbara resandet stimuleras i stället för fossila subventioner som hindrar klimatomställningen och ökar resurserna till Putins fortsatta krig mot Ukraina. Genom att satsa på kollektivtrafiken och göra den både mer prisvärd och pålitlig för fler tar vi stora steg för ett klimat i balans och ett mer socialt hållbart och robust samhälle.