Tjänstesektorn har drabbats hårdast av coronakrisen. Detta drabbar främst unga eftersom närmare 200 000 personer mellan 16 och 24 år är anställda i branscher som räknas till tjänstesektorn: IT, bemanning, rese-, bevaknings-, fastighetsservice- och kontorstjänster, utbildning, vård, omsorg, friskvård och kultur.
Andelen arbetslösa unga i Sverige har ökat med nästan sex procentenheter sedan 2019 och uppgick under tredje kvartalet till hela 22,4 procent. I Uppsala län var 1 349 personer mellan 18 och 24 år öppet arbetslösa i november, drygt 60 procent fler än samma månad 2019. Sveriges ungdomsarbetslöshet är den tredje högsta i EU.
I andra änden återfinns Tyskland. Medan sysselsättningen bland unga tyskar knappt minskat under pandemin har den svenska arbetsmarknaden dragits isär. Arbetslösheten bland de under 25 år är nästan fem gånger högre jämfört med de som är 25 år eller äldre.
Kris eller ej, uppkomsten av en coronageneration som möts av arbetslöshet när de är klara med sin utbildning måste hindras. De skadliga effekterna av en hög ungdomsarbetslöshet är många. Att vara utan jobb tidigt i yrkeslivet skapar en kedja av negativa konsekvenser som lägre livsinkomster och mer frekvent arbetslöshet.
• Arbetslöshet i anslutning till gymnasiet leder i genomsnitt till 17 procent lägre årsinkomst fem år efter studenten jämfört med de som får jobb direkt. Perioder av arbetslöshet som ung riskerar också att utradera positiva effekter från tidigare anställningar.
• Arbetslöshet direkt efter avslutad högskoleutbildning slår ännu hårdare. Den som blir arbetslös efter examen har i genomsnitt 30 procent lägre årsinkomst fem år senare, jämfört med de som fått jobb direkt.
Hittills har krispaketen riktade till unga varit otillräckliga. Mycket mer behöver göras för att motverka en skenande arbetslöshet. Almega presenterar därför fem förslag som skulle gynna sysselsättningen bland yngre:
1. Sänkt tjänstemoms. Genom att halvera tjänstemomsen under sex månader med start nästa år ökar hushållens konsumtionskraft och tjänstesektorns förutsättningar att nyanställa förbättras.
2. Regeringens förslag om sänkta arbetsgivaravgifter för unga måste utökas och tidigareläggas. Sveriges höga arbetsgivaravgifter är en straffskatt på arbete och det måste bli billigare för företagen att anställa fler – i synnerhet unga. Etableringsjobben för unga, långtidsarbetslösa och nyanlända måste lämna diskussionsstadiet.
3. Sverige måste dra lärdom av Tyskland. Den tyska ungdomsarbetslösheten är en dryg femtedel av den svenska. Samarbetet mellan skola och företag skapar en sömlös övergång från utbildning till arbetsliv. Unga tyskar som inte klarar gymnasiet går yrkesförberedande utbildningar eller arbetsmarknadspolitiska program vilket minskar riskerna för att hamna i utanförskap.
4. Reformera Arbetsförmedlingen. Jobbgarantin för ungdomar ger inte det stöd som krävs för att de ska få jobb. Fristående aktörer måste snabbt kunna matcha unga till arbete eller utbildning. Arbetsmarknadsutbildningen behöver också anpassas utifrån företagens kompetensbehov.
5. Stärk stödet till nyföretagande. För att öka nyföretagandet bland unga behöver det stöd som Nyföretagarcentrum, Ung företagsamhet och andra aktörer ger till unga företagare utökas, inte skäras ned.
Ungdomsarbetslösheten ökar, arbetsmarknaden blir alltmer tudelad och hindren för unga att få jobb i Sverige allt fler. Coronakrisen är ett skäl för att ta tag i problemen – inte sopa dem under mattan.