I kunskapsstaden Uppsala är Akademiska sjukhuset en symbol för spetskompetens och innovation. Där vårdas tusentals patienter, utbildas framtidens läkare och bedrivs banbrytande forskning som förändrar liv. För många är Akademiska en trygghet och en stolthet, som ofta tas för given.
Men bakom framgångarna finns utmaningar som inte går att ignorera.
Ekonomiska underskott, långa vårdköer och beslut som hämmar utvecklingen riskerar att skugga bilden av Akademiska som ett universitetssjukhus i världsklass. Patienter väntar på vård, vårdpersonalen arbetar under stor press. Utvecklingen mot den nära vården går för långsamt. Hur kommer det sig att underskotten växer trots ständiga både resurstillskott och sparkrav? Patienterna och medarbetarna förtjänar bättre.
Akademiska sjukhuset är redan världsledande, men potentialen är större. För att ta nästa steg måste vi våga ompröva hur sjukhuset styrs och finansieras. Genom att studera världens tio främsta sjukhus har vi identifierat framgångsfaktorer och utformat fyra reformer för att ta Akademiska sjukhuset från världsledande till världsbäst:
1. En professionell styrelse som visar vägen
Akademiska sjukhuset behöver ett tydligt uppdrag med rätt ersättning. Politiken behöver renodla sin styrning och ta ett kliv tillbaka. En hälso- och sjukvårdsnämnd bör inrättas med övergripande helhetsansvar för hälso- och sjukvården, samtidigt som dagens sjukhusstyrelse och vårdstyrelse avskaffas. På så sätt kan den strategiska styrningen förbättras och en professionell styrelse kan ta fullt ansvar för den operativa driften. Erfarenheter från framstående sjukhus som Mayokliniken och Karolinska visar hur vården kan förbättras när professionen ges stort inflytande.
2. Se över ersättningsmodellen
I dagsläget får Akademiska sjukhuset en fast ersättning. Det är inte rimligt att dagens koppling mellan produktion, kvalitet och ekonomi är så svag. I regioner som Stockholm och Västra Götaland används en blandning av fasta och rörliga, prestationsbaserade ersättningar. Region Uppsala bör utreda hur ersättningsmodellen för Akademiska sjukhuset och eventuellt andra vårdgivare och sjukhus kan förbättras för att säkerställa en hållbar och effektiv finansiering som stimulerar både kvalitet och resultat i vården.
3. Återinför beställar-utförarmodellen
Beställar-utförarmodellen innebär att en beställarorganisation definierar och upphandlar vårdtjänster från utförare. Syftet är att separera finansiering och planering (beställare) från själva utförandet av vården (utförare). Uppdelningen ger beställaren möjlighet att stå mer oberoende från vårdgivares intressen, medan utföraren kan bli mer fristående från direkt politisk styrning. Den här uppdelningen är genomgående vid de främsta sjukhusen. Även landstinget styrdes genom en beställar-utförarmodell fram tills 2015. Det är avgörande att bygga vidare på de erfarenheterna för att anpassa modellen till dagens behov. Med rätt förutsättningar kan detta öka effektiviteten och tydliggöra skillnaderna i ansvar mellan politiken och vårdens operativa ledning.
4. Utred driftsformen för Akademiska sjukhuset
Vi vill genomföra en kvalitativ utredning som visar för- och nackdelar med olika driftsformer, med målet att ge vården, forskningen och utbildningen bästa möjliga förutsättningar. Idag är Akademiska sjukhuset en förvaltning inom Region Uppsala. Kan Akademiska sjukhuset – eller delar av det – drivas som ett offentligt ägt bolag? Kan delar av sjukhuset drivas av andra vårdgivare eller av andra regioner i Mellansverige? Detta bör utredas i nära samarbete med regionens och sjukhusets viktigaste samarbetspartners.
Akademiska sjukhuset ska vara en trygghet för länsborna, ett självklart val för patienter i behov av den mest avancerade vården och en plats där innovation driver utvecklingen varje dag. Detta är redan en del av sjukhusets identitet, men för att ta steget från världsledande till världsbäst krävs mod att förändra styrningen. Länsborna, patienterna och vårdpersonalen förtjänar det.