Den svenska skolan är i hög grad styrd av staten genom lagstiftning, Skolverkets läroplaner och Skolinspektionen. Kommunens kraft ligger i att fördela skolans resurser så smart som möjligt för att alla våra elever ska bli konkurrenskraftiga. Det kräver bland annat att eleverna och lärarna har en god arbetsmiljö. Det kräver också att vi mycket bättre stöttar de elever som har svårt att nå gymnasiebehörighet. När vi stöttar dessa blir också skolan en positiv arbetsplats för alla elever och lärare. Nu stärker vi förutsättningarna för att alla elever i Uppsalas skolor ska lyckas nå gymnasiebehörighet.

Det här ska få fler elever att klara gymnasiebehörigheten skriver Eva Christiernin (S) och Stefan Hanna (UP)

Foto: Mathilda Ahlberg

Styret och Utvecklingspartiet demokraterna har kommit överens om ett reformpaket för att höja resultaten i våra skolor:

1. Förbättrat arbete kring tidig upptäckt av barn med behov av särskilt stöd. Både i samarbete med Region Uppsala och genom arbetet i förskolor och skolor. Arbetet för att fler barn ska gå i förskola förstärks genom utökad föräldrauppsökande insatser och stärkt pedagogisk kompetens tidigt och sent på förskolor med längre öppettider. En initial förstärkning med 5.6 miljoner kronor.
    
2. Ökad tillgänglighet för barn i behov av anpassad skolmiljö i form av resursenheter. Idag är en plats på resursenhet förenat med hög kostnad för elevens skola. Den höga kostnaden för en placering vägs mot minskade resurser på hemskolan, vilket ibland leder till att barn med behovet inte får denna placering. Nu sänks kostnaden för respektive skola och underlättar på så sätt för att fler elever får det extra stöd de behöver. Grundersättningen höjs i ett första steg med 33 procent, 4 miljoner kronor. 
    
3. Stärkt uppmuntran till mer regelbundna fysiska aktiviteter. Forskning visar tydligt kopplingen mellan fysisk aktivitet och stärkt inlärning. Genom att initiera ett förstärkt arbete för hälsofrämjande insatser i grundskolan möjliggörs fler elevers förutsättningar för att klara kunskapsmålen, samtidigt som den livslånga fysiska och psykiska hälsan främjas. Ett arbete för att stödja och samordna grundskolans arbete för fysisk aktivitet under skoldagen och på fritids inrättas. Samverkan med RF SISU och Generation PEP stärks. Initialt satsas 1 miljon kronor för att öka elevernas regelbundna fysiska aktiviteter. 
    
4. Arbetet för att stärka de yrkesförberedande gymnasieutbildningarnas kvalitet och attraktionskraft intensifieras. Genom en ökad samverkan mellan näringsliv och skolor ska fler elever se möjligheterna med utbildningar som ger jobb. Studie- och yrkesvägledarna får ett stärkt uppdrag i arbetet och ett riktat informationsarbete för elever i grundskolan initieras. Redan på högstadiet ska eleverna exponeras för Yrkesmässan. Kommunen ska erbjuda Prao-platser inom yrken och yrkesförberedande gymnasieprogram som är kopplade till arbetsmarknadens behov. Uppsala kommun ska kravställa utbildnings- praktik- och lärlingsplatser vid upphandlingar och samtidigt erbjuda detta inom kommunkoncernen. 
    
5. Det systematiska arbetet med medarbetarenkäter, trygghetsenkäter, föräldraenkäter är en viktig hörnsten för att följa respektive skolas situation. Ett varningssystem införs för att snabbare kunna identifiera skolor i behov av stödinsatser och nödvändiga förbättringsbeslut. Utbildningsnämnden ska varje termin, som en del av kvalitetsarbetet, få rapporter om skolor med över genomsnittet med klagomål. 
    
6. En ny årlig utmärkelse introduceras till den rektor som under föregående år utmärkt sig kring att förflytta skolans resultat i en stark positiv riktning. 

Sveriges framtid finns i våra skolor. Om Sverige ska lyckas konkurrera på en global marknad behöver vi förbättra skolans förmåga att klara kunskapsuppdraget. Med vårt reformpaket kan Uppsalas elever på sikt få bättre möjligheter att nå gymnasiebehörighet och skaffa sig en utbildning som möter upp de kompetenskrav som efterfrågas på svensk arbetsmarknad.