Kommunerna måste få starkare motiv att bygga ut vindkraften. Det finns många fördelar med vindkraften, men beroende på lokalisering kan den också ha negativ påverkan. Utbyggnaden av hållbar vindkraft är dock nödvändig och nu är det dags att öka incitamenten för de som bor på de platser där utbyggnad sker.
För att klara klimatkrisen är en omställning av hela vårt energisystem nödvändigt. En viktig del i omställningen är att minska utsläppen från fossila källor radikalt. Men det räcker inte. Det krävs en effektivare och smartare energianvändning, och det krävs en kraftig utbyggnad av den förnybara energiproduktionen. Här har vindkraften en avgörande roll i Sverige i framtiden. Vindkraft har stor potential att bidra till en ökad förnybar elproduktion och kan, vid rätt lokalisering, göra det med liten lokal miljöpåverkan. Det är den energikälla med lägst klimatpåverkan som används i kommersiell skala idag.
Redan nu byggs vindkraften ut med full fart och motsvarar idag drygt 20 procent av den svenska elanvändningen. Inom några år kommer vindkraften att producera mer el än kärnkraften, ett energislag som kräver både uranbrytning och förvaring av radioaktivt avfall i hundratusentals år.
Det finns en rad fördelar med vindkraften, bland annat är den konkurrenskraftig och har en minimal klimatpåverkan. Vindkraften kan dock ha påverkan på djur- och naturliv lokalt, och därför är lokaliseringen avgörande för att vindkraften ska vara hållbar.
Vindkraft ska aldrig byggas i skyddade områden eller i områden med höga naturvärden. Detta inkluderar bland annat Natura 2000-områden, naturreservat, nationalparker, biotopskyddsområden, riksintresse obrutna fjäll, skogliga värdekärnor, nyckelbiotoper samt viktiga fågel- och fladdermusområden. Vindkraftsetableringar på samiska områden som är centrala för samers kultur och traditionella näringar, måste ske i konsultation med samer i enlighet med principen om fritt och informerat förhandssamtycke och tillämpas fullt ut.
Vindkraft ska inte heller tillåtas om det finns en risk för omfattande negativa konsekvenser för rödlistade arter och livsmiljöer. Även flyttfågelsträck och häckningsområden för stora fåglar samt sjöfåglars födosökområden och alfågelns övervintringsområden ska skyddas från vindkraftsbyggen, likaså viktiga utsjöbankar. Havsbaserad vindkraft ska förläggas där risken för negativa effekter minimeras.
En förutsättning för en tillräcklig vindkraftsproduktion i hållbara områden är att vindkraftsverken sprids över landet och att de samtidigt byggs i goda vindlägen. Naturskyddsföreningen har visat att det är möjligt att bygga så mycket som 130 TWh hållbar vindkraft, jämfört med 27 TWh idag, på en yta som motsvarar knappt en (1) procent av Sveriges totala landyta och två (2) procent av Sveriges havsyta.
Många kommuner använder sitt veto och stoppar byggen av vindkraft. Detta medför att samhället riskerar gå miste om den stora potential som vindkraften innebär för att möjliggöra omställningen till fossilfri och förnybar el.
Naturskyddsföreningen anser att de lokala incitamenten för vindkraftsetableringar måste öka, vilket vi påtalar i den färska rapporten En grön skattereform. Det kan exempelvis handla om en ekonomisk återbäring av fastighetsskatten som vindkraftverken betalar eller genom obligatoriska bydgeavgifter.
Det kan också handla om krav på ett fördelaktigt delägarskap eller inrättande av gröna fonder, till vilka projektörerna betalar, för användning till olika ändamål. Detta finns redan idag i våra nordiska grannländer och Tyskland, där vindkraften på många håll är accepterad av lokalbefolkningen.
Det är utmärkt att regeringen utreder hur kommunerna och deras invånare kan kompenseras, och vi hoppas att förslagen blir konkreta och snabbt genomförbara. Det är bråttom. Klimatkrisen eskalerar alltmer och omställningen av energisystemet kan inte vänta.