Imorgon torsdag kommer plan- och byggnadsnämnden i Uppsala att avgöra frågan huruvida ett islamskt centrum ska byggas i Stenhagen. Under de senaste veckorna har en positionsförändring skett, där nu även flera allianspartier anslutit sig till Sverigedemokraternas linje om att upphäva detaljplanen för att kunna ta ett nytt grepp om platsens användande. Ett sådant beslut stänger dörren för ett islamiskt centrum på platsen.
Liberalerna är tydliga med deras inställning: De tänker inte vika sig för vad allmänheten har framfört för oro och åsikter (UNT, 13/9). Det är ärligt, vilket inte kan sägas om Socialdemokraterna. Inget parti låtsas värna kvinnornas rättigheter så mycket samtidigt som man i praktiken gör precis tvärtom.
Ylva Stadell, S-ordförande i plan- och byggnadsnämnden, måste ta ansvar för kvinnors rättigheter även i de delar av Uppsala som dras med segregation och kriminalitet. Det håller inte att ducka i en sådan grundläggande och viktig fråga.
Företrädarna bakom den bygglovssökande Dawa-stiftelsen har belagts med att vägra ta kvinnor i hand, vägra låta kvinnor vara med på stora sammankomster samt vägra låta kvinnor gå in i männens entré enligt byggritning samtidigt som de ges betydligt mindre tillträde till åskådarplatser och andra utrymmen.
Därtill har man försökt vifta bort kritikstormen mot att Uppsalamoskén rekommenderade misshandlade kvinnor att inte polisanmäla samt vägrat stå upp för svensk lagstiftning framför sharia. Dawa-stiftelsen har först i fredags (UNT Debatt, 13/9) tagit avstånd från extremism i allmänhet, men man vill ändå inte ta avstånd från Abo Raad och hans salafistiska uppfattningar. Raad har varit mycket efterfrågad på Uppsalamoskén enligt tidigare rapportering i UNT.
Sveriges Radio har rapporterat att Raad enligt Säpo bland annat har varit tongivande i verksamheter där radikalisering sker och därmed bidragit till tillväxten i våldsbejakande extremistmiljöer. Trots att Säpo till slut valde att ta Raad i förvar för att försöka få honom utvisad som ett hot mot rikets säkerhet har moskén in i det sista stöttat imamen.
I samband med frihetsberövandet tog man inte avstånd från honom och inte ens avstånd från extrem islamism i allmänhet. Uppsalamoskén och Dawa-stiftelsen borde givetvis ha slagit larm och försökt få stopp för denna extrema kraft, men i stället har man försvarat honom in i det sista ända till Säpo nödgades sätta stopp.
Detta är en försvårande omständighet för Dawa-stiftelsen eftersom de har företrätts av delvis samma personer som Uppsalamoskén under många års tid, och samarbetet uppges fortsätta.
De islamistiska miljöerna är ofta löst sammankopplade, vilket avviker från hur vi i Sverige normalt organiserar oss. Kartläggning av värdegrund, agenda och finansiering blir därmed svårt att säkert veta.
Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi, beskriver i UNT (13/9) ”dawa som en konservativ inriktning av islam som i delar av världen har en bokstavstrogen fundamentalistisk samhällsordning med sharialagstiftning som mål”.
Terrorexperten Magnus Ranstorp har i en rapport för Försvarshögskolan från 2018 lyft fram Uppsala som en stad som saknar motkrafter mot radikala element och specifikt lyft fram Stenhagen i sammanhanget.
Som politiskt parti redovisar Sverigedemokraterna till Kammarkollegiet när vi tar emot gåvor som överstiger symboliska belopp, men det behöver inte denna islamiska förening göra. Det skulle man kunna göra på frivillig basis för att undanröja farhågorna om att främmande makt skulle vara inblandat. I stället får vi nöja oss med att Dawa-stiftelsen lovar att så inte är fallet.
På den aktuella platsen för ett islamiskt centrum har detaljplan beslutats först i början av 2000-talet och sedan ändrats år 2013. Vid den senaste ändringen sattes genomförandetiden till fem år. Den tiden har tydligt löpt ut och det är helt klart rimligt att politiken ser över markens användning igen.
För att vara på den säkra sidan har avstämning skett med en förbundsjurist hos SKL, och beskedet är att när genomförandetiden löpt ut kan man antingen ändra eller upphäva detaljplanen.
Socialdemokraterna kan inte gömma sig bakom teknikalitetsargument. Det håller uppenbarligen inte. Det här är en fullt öppen politisk fråga: Ska Uppsala låta en utdaterad detaljplan fortsätta gälla eller ska den upphävas för att ersättas av en ny detaljplan som vi kan låta förankra hos Stenhagensborna? Vänd inte Stenhagen och dess kvinnor ryggen, Ylva Stadell!