S-studenter gör allt för att höja bidragen

Det finns inget orsakssamband mellan höjda studiebidrag och ökad studievilja, skriver artikelförfattarna i en replik till S-studenter.

Debatt2020-10-14 15:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Att studiemedlet är för lågt och behöver höjas råder det ingen tvekan om. Men det finns faktiskt inga skäl till att ge mer bidrag till blivande ingenjörer, läkare och ekonomer. I stället för att öka bidragsdelen borde lånedelen istället höjas. S-studenter (UNT 6/10) förmår inte redogöra för evidensen att ökade bidrag skulle ha några positiva effekter överhuvudtaget och kan inte heller motivera fördelningseffekterna av att ge ännu mer bidrag till de som redan har de bäst ställt. 

I undersökningar från UHR framgår det att knappt en tiondel av personer från studieovana hem angav studielån som skäl till att inte vilja studera vidare. De två huvudsakliga skälen till att de inte ville studera vidare var att de hellre vill arbeta och att studiemotivation eller intresse helt saknades.

Trots detta använder S-studenter arbetarklassens barn som alibi för att driva igenom ännu mer bidrag till blivande jurister, ingenjörer och läkare. Detta trots att alla vet de fördelningspolitiska konsekvenserna av att öka bidragen. De ökade bidragen måste betalas av någon och notan kommer förstås att skickas direkt till vanligt folk för att medelklassens barn ska kunna både få fortsatt avgiftsfri utbildning och ännu mer bidrag.

Sverige har i dag ett av världens mest generösa system för högre utbildning med bidrag, förmånliga lån och avgiftsfri utbildning. Men trots detta så är det knappt fler från studieovana hem i Sverige än i andra länder som har studieavgifter och lån som studiemedel. Det S-studenter helt missar är att det saknas orsakssamband mellan mer bidrag i studiemedel och intresse för högre studier bland personer från studieovana hem.

Däremot stämmer det att personer från studieovana hem ofta är mindre riskbenägna. Men det har att göra med att de liksom många andra idag inser att det är alldeles för olönsamt att studera vidare. Sverige är ett av de länder som de lönar sig absolut minst att studera vidare bland jämförbara länder. Många vanliga utbildningar är dessutom en förlustaffär.

Lösningen på detta kan inte vara att utan evidens skyffla pengar från vanligt folk till blivande akademiker för att det känns bra i magen. För det skulle innebära ännu mer av den omvända Robin Hood politiken som S-studenter företräder: att ta från de fattiga och ge till de rika. Det måste löna sig att studera vidare. Det krävs därför istället för vad S-studenter föreslår åtgärder som faktiskt gör skillnad: sänkt skatt och mer studielån.