Elisabethsjukhuset i Uppsala har funnits i snart 30 år. Man kan utan överdrift säga att vi tillhör de allra bästa i Sverige inom vårt område – specialiserad ortopedisk kirurgi (hand-, fot-, axel-, knä-, höftkirurgi). Varje år genomför vi drygt 3 000 operationer på patienter från hela landet, varav ungefär hälften är från vårt eget län. Vi har kvalitet och patientnöjdhet i absolut toppklass, vilket visar sig i exempelvis nationella register och patientenkäter.
Under den senaste tiden har medierna rapporterat om konflikter på sjukhuset. Motsättningar förekommer på alla arbetsplatser och rätt hanterade så kan de leda till något bättre. Vi är övertygade om att detta kommer att bli fallet även hos oss på Elisabethsjukhuset.
Samtidigt är vi mycket oroade över det som hänt under den senaste tiden, och vi ser att sjukhusets möjlighet till fortsatt verksamhet är hotad. Eftersom detta skulle leda till utebliven vård för ett stort antal patienter kan vi inte förbli tysta.
Vi har blivit indragna i en konflikt mellan ledningen och några av ortopederna, som vi inte har någon delaktighet i. Därför väljer vi nu att ge vår bild av det som hänt inne på vårt sjukhus.
Elisabethsjukhuset är på många sätt en fantastisk arbetsplats där många av oss verkligen trivs och där man kan känna stolthet över våra resultat, vår kompetens och vår service. Samtidigt är det en arbetsplats som till viss del präglats av gamla tiders hierarkier som tyvärr finns kvar i delar av sjukvården. Självklart ska vi ha olika ansvarsområden utifrån profession, men de ska vara tydliga och bygga på respekt för allas kunnande och kompetens.
Den konflikt som medierna rapporterat om har bland annat sin grund i att ledningen fattat ett antal beslut som innebär att vi ska bli en arbetsplats där kravbilden blir mer lika för alla.
Det kan exempelvis handla om att alla måste lägga ett schema med rimlig framförhållning. På så sätt kan vi kalla våra patienter till operation och mottagning tidigare, vilket är bra för dem. Det leder även till att vi kan planera effektivare så att vi är rätt personal på plats vid rätt tillfälle. Det kan också handla om att operationsdagen börjar och slutar vid vissa tidpunkter. För oss är detta helt rimliga krav. Samtidigt har de som inte håller med om detta sin fulla rätt att avsluta sin anställning.
I takt med att ortopeder sagt upp sig har vår sjukhuschef arbetat hårt för att rekrytera ersättare. Att få tag på erfarna ortopeder är inte enkelt. Men på ganska kort tid har flera läkare visat intresse för att börja hos oss tack vare vårt goda rykte. Detta har skapat framtidstro och vi har verkligen sett fram emot att de nya läkarna ska komma på plats.
Nu har vi dock erfarit att det finns en tveksamhet till att börja arbeta hos oss. Vi upplever att det kan bero på att någon/några helst ser att sjukhusets verksamhet läggs ner och att det har talats negativt om sjukhuset och ledningen.
Detta försvårar nyrekrytering av ortopeder och utgör därmed ett hot mot vår fortsatta verksamhet och i förlängningen våra arbeten samt utebliven vård för patienter i vår region. Det upplever vi såklart som ett svek.
Vi respekterar självklart att medarbetare väljer att avsluta sin anställning. Men vi förväntar oss att de som slutar respekterar Elisabethsjukhuset och våra anställningar (cirka 50 stycken). Vi önskar att rekrytering av nya arbetskamrater kan ske utan yttre påverkan. Det här är vår bild av vad som hänt och vi välkomnar varmt nya ortopeder till Sveriges finaste sjukhus.
Hellen Agnås-Tillström, Johan Boström, Magnus Ericson, Monica Eriksson, Elin Frick, Caroline Fällås, Cecilia Källebo, Jessica Lundberg, Britt-Marie Nordmark, Cilla Olsson, Ylva Peterson, Helene Raiend, Lotta Renholm, Britt-Marie Samuelsson, Mia Sandberg, Eva Sandin Svahn, Åsa Ström, Kajsa Tornberg, Martina Vahlén, Birgitta Wennerlund, Katarina Westerberg, Maria Wärefors, Fanny Åberg