Äntligen börjar vi få en debatt om en av Sveriges viktigaste framtidsfrågor: hur vi ska klara kompetensförsörjningen och möta bristen på arbetskraft. TCO har länge efterfrågat bättre möjligheter till livslångt lärande som en avgörande förutsättning, så att arbetstagare kan skolas om eller bygga på sin befintliga kunskap utifrån förändringar på arbetsmarknaden.
Även arbetsgivarorganisationer är drivande för att få till bättre lösningar för kompetensutveckling genom hela arbetslivet.
Nu sluter partier av olika färger upp ett efter ett och presenterar sina förslag. Det är mycket välkommet.
Det kommer att krävas olika lösningar för olika grupper, men en sak står klar. Ska vi få ett system på plats som möter behoven av livslångt lärande för olika grupper på arbetsmarknaden krävs utbildningssystem som håller dörrarna öppna. Därför är TCO mycket bekymrade över att Allianspartierna meddelat att de inte ställer sig bakom regeringens proposition om att införa högskolebehörighet som huvudalternativ i de gymnasiala yrkesprogrammen.
Det är i dag möjligt för elever inom yrkesprogrammen att välja till kurser som ger dem högskolebehörighet. På många håll fungerar det dock inte i praktiken.
Ett vanligt förekommande problem är schemakrockar, exempelvis när eleverna är på praktik på annan ort och därför missar de kurser som leder till grundläggande behörighet. Detta innebär att många elever som vill ha kvar möjligheten att studera på högskolan lite längre fram måste välja bort yrkesprogrammen. Det har visat sig i att antalet sökande till yrkesprogrammen sjönk kraftigt efter att den nuvarande ordningen infördes. Det har bidragit till den omfattande brist vi ser i dag inom många viktiga yrken, som hämmar den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen.
Regeringens förslag innebär ett skifte till att högskolebehörigheten ingår i programmen men kan väljas bort. Det menar vi är en bra avvägning.
Det finns elever som av olika skäl inte kan eller vill läsa de behörighetsgivande kurserna, och de ska ha möjligheten att avstå.
Däremot ska ingen behöva välja bort yrkesprogrammen av rädsla för att deras möjligheter att utvecklas och byta bana längre fram ska begränsas.
Tvärtom behöver vi skapa fler vägar för just detta, och den akuta bristen på arbetskraft är bara ett av flera skäl. Den tekniska utvecklingen skapar nya kunskapskrav i befintliga jobb och leder till att gamla jobb byts ut till nya. Det livslånga lärandet är därför avgörande för vår omställningsförmåga och för att vi ska kunna bejaka de möjligheter som digitaliseringen ger.
Att kunna skola om sig och byta jobb kommer även vara en förutsättning för många att klara ett längre yrkesliv och en högre pensionsålder.
Många kommer därför att behöva studera på högskolan senare i livet, antingen för första eller andra gången. Dagens elever är smarta och förstår detta, och de gör sitt gymnasieval utifrån den insikten.
Den 19 juni röstar Riksdagen om förslaget. De allra flesta aktörer, inklusive näringslivet som är beroende av yrkesprogrammen, är överens om att detta är rätt väg att gå. Även Moderaterna var av den uppfattningen fram till att allianspartierna gav ett nytt gemensamt besked.
Vi vill därför uppmana allianspartierna att ompröva sin linje och i stället rösta för förslaget.
Det är en viktig pusselbit för att vi i framtiden ska kunna möta behoven av arbetskraft, ta tillvara nya utvecklingsmöjligheter och främja ett tryggt men varierat yrkesliv i en tid av omställning. Stäng inte framtidens dörrar för våra ungdomar – öppna fler i stället.
Eva Nordmark, ordförande TCO