Regeringen presenterade i förra veckan ett uppdaterat förslag om en så kallad riskskatt för banker och andra kreditinstitut. Förslaget är nu ute på en snabb remiss med deadline 18 juni.
Trots skarp kritik från kommunsektorn omfattar även det nya förslaget det kommunala samverkansverktyget Kommuninvest. Kommuninvest, som ägs och garanteras av 292 kommuner och regioner, arbetar för att utan vinstsyfte ge billiga och stabila lån till investeringar i välfärden. Konsekvenserna skulle bli drastiska. Kommuninvests årliga driftskostnad ligger på ca 260 miljoner kronor. Skatten skulle uppgå till ca 280 miljoner kronor för 2022 och ca 330 miljoner kronor från 2023 och framåt. Det rör sig alltså om långt mer än en fördubbling av kostnaderna.
Eftersom Kommuninvest arbetar utan vinstsyfte skulle detta direkt leda till högre låneräntor för alla kommuner och regioner. Det skulle i sin tur ge en markant fördyring av investeringarna i välfärden: i förskolor, skolor, äldreboenden, vårdcentraler, sjukhus etc. Hårdast skulle små och medelstora kommunerna drabbas, men konsekvenserna för oss som stor kommun är kännbara. För Uppsala kommuns del handlar det om minst 5,5 miljoner kronor, vilket motsvarar hela 11 lärartjänster.
Uppsala är en kommun med 234 000 invånare. Som kommun är vi till del beroende av den finansiella samverkan som sker genom Kommuninvest. Vår upplåning består idag av såväl egna marknadsprogram som upplåning via Kommuninvest. Vi har egen kompetens till upplåning på marknaden eftersom vi regelbundet använder egna marknadsprogram. Men den marknaden är inte alltid tillgänglig för oss. Exempelvis under finanskrisen 2008/09 och under några veckor under våren 2020 var inte marknaden tillgänglig, på godtagbara villkor, för oss som enskild kommun. Det enda alternativ vi hade för upplåning till rimliga kostnader var Kommuninvest.
Vi kan så här i efterhand konstatera att Kommuninvest hade tillgång till marknaden och kunde förse oss med nödvändig likviditet för omsättning av existerande lån och för nyupplåning. Kommuninvest har också stora kapital- och likviditetsreserver för att kunna parera störningar i finansmarknaden. Det har inte vi som enskild kommun. Hade Kommuninvest inte funnits hade vi under några veckor i mars och april 2020 riskerat att inte kunnat få den likviditet vi behövde.
Som regeringens förslag nu ligger skulle välfärden drabbas hårt. Det skulle inte enbart ha konsekvenser för små och medelstora kommuner. Även vi skulle drabbas av ökade kostnader och vi skulle behöva minska våra nödvändiga investeringar i välfärden. Istället skulle vi behöva använda våra begränsade resurser till att vara med och indirekt betala en skatt som slår mot kommunal finansiell samverkan.
Samtidigt som regeringen lägger fram förslaget om riskskatt så vill regeringen lägga 250 miljoner kronor per år under fyra års tid på att stötta kommuner som har sämre utgångsläge än andra. Det ska ske inom ramen för den så kallade kommundelegationen. Vi tillhör inte gruppen av kommuner som uppfyller kriterierna för att ansöka om medel från kommundelegationen, men principiellt är vi tveksamma till att regeringen lägger ett uppdaterat förslag om en riskskatt som skulle kosta kommunsektorn 330 miljoner kronor per år. Regeringen vill alltså ge med ena handen – 250 miljoner kronor per år genom kommundelegationen samtidigt - som man tar 330 miljoner kronor med den andra handen. Dessutom är kommundelegationens 250 miljoner kronor per år tillfälliga och riskskatten är permanent.
Detta är helt oacceptabelt. Vi kräver därför att regeringen, genom någon form av undantag för Kommuninvest, omgående löser problemet för kommunsektorn och för alla enskilda kommuner.