Saira Alladin, vd och Andreas Åström, näringspolitisk chef Installatörsföretagen.
Kommande år står Sverige inför massiva investeringar i utbyggda elnät. Takten måste vara hög, men i dag är arbetskraftsbristen stor. Att i det läget kasta ut en stor del av de montörer som utför arbetet vore förödande. Nu måste arbetsmarknadsminister Mats Perssons och regeringen få med sig Jimmie Åkesson på att inte höja lönegolvet för arbetskraftsinvandrare ytterligare.
De närmaste tio åren ska stora delar av det svenska samhället elektrifieras. Fordonsflottan ska fasa ut fossila bränslen och det sker en historisk transformation inom industrin för att minska utsläppen. Omställningen kräver stora mängder energi och redan 2035 räknar Energimyndigheten med att det svenska energibehovet kommer att fördubblas.
Men utan att samtidigt öka kapacitet i elnäten spelar det ingen roll hur mycket produktion som tillkommer till det svenska energisystemet. För att klara behovet menar Sweco i en rapport att det krävs elnätsinvesteringar på 945 miljarder kronor.
Att i det läget höja lönegolvet för arbetskraftsinvandrare ytterligare vore förödande.
Det förslag som finns på ett nytt lönegolv på 100 procent av medianlönen, det vill säga en månadslön på omkring 35 000 kronor, skulle i stort sett omöjliggöra nya rekryteringar från tredjelandsmedborgare. Samtidigt skulle en stor del av de duktiga distributionselektriker som bygger våra elnät behöva åka hem.
Sverige har idag bara drygt 2000 distributionselektriker och kompetensförsörjningen inom yrkesgruppen utgör en stor flaskhals i utbyggnaden av elnätet. Drygt 200 personer med den samhällskritiska kompetensen skulle få åka hem ifall det höjda lönegolvet blir verklighet, detta enligt en rapport som WSP tagit fram på uppdrag av Installatörsföretagen.
Regeringens kraftfulla fokus på att öka energiproduktionen är högst nödvändig. Men för att hantera energiomställningen måste de ta ett helhetsgrepp kring energifrågan. Vilka som ska bygga ut vårt elnät borde därför vara en helt central fråga.
En stor del av arbetskraften ska så klart komma från utbildningsystemet, men det räcker inte. För att täcka upp bristen på arbetskraft har många företag anställt arbetskraftsinvandrare från tredje land och det behovet kommer att öka i framtiden.
Det förslag som finns på ett nytt lönegolv på en månadslön på omkring 35 000 kronor skulle i stort sett omöjliggöra nya rekryteringar från tredjelandsmedborgare. Samtidigt skulle en stor del av de duktiga distributionselektriker som bygger våra elnät behöva åka hem, skriver Saira Alladin och Andreas Åström.
Utöver detta så saknas redan i dag 28 000 installatörer samtidigt som nya EU-krav på energieffektivisering av fastighetssektorn och storskaliga satsningar på laddinfrastruktur ökar efterfrågan. Om vi som bransch ska ha möjlighet att möta det behovet har vi inte råd att stänga ute duktiga installatörer från andra länder.
Det utökade lönegolvet skulle få negativa effekter på samhällsbygget och riskerar att försena klimat- och energiomställningen. Därför välkomnar Installatörsföretagen arbetsmarknadsminister Mats Perssons (L) hållning om att han inte vill höja lönegolvet och att han även kan tänka sig att sänka dagens höga nivå.
Nu måste även Sverigedemokraterna se bristen på arbetskraft på arbetsmarknaden och avstå från att ytterligare höja det skadliga lönegolvet.