Vi undertecknande organisationer frÄn svenska civilsamhÀllet som alla arbetar för mÀnskliga rÀttigheter, Àr starkt kritiska mot regeringens beslut att bevilja Beowulf Minings/Jokkmokk Iron Mines ansökan om bearbetningskoncession för en jÀrnmalmsgruva i Gållok (Kallak). I och med beslutet bryter Sverige mot sina Ätaganden enligt internationella överenskommelser.
Beslutet gÄr emot sÄvÀl berörda samebyar som miljö- och rÀttighetsexperters uttalanden och innebÀr dÀrför en tydlig krÀnkning av urfolksrÀtten. Det Àr fortsÀttning pÄ den politik som resulterat i flera hundra Är av övergrepp och krÀnkningar mot det samiska urfolket. Detta samtidigt som staten sÀger sig vilja utreda och göra upp med historien i en kommande samisk sanningskommission.
Vi stÄr gemensamt upp för att mÀnskliga rÀttigheter ska tas pÄ allvar och att internationella Ätaganden ska efterlevas av Sveriges regering, rÀttsvÀsende och andra skyldighetsbÀrare.
Regeringsbeslutet innebÀr att regeringen ignorerar tunga experters oro och kritik. Bland de mÄnga instanser som motsatt sig förslaget Äterfinns förutom samebyar och Sametinget ocksÄ LÀnsstyrelsen, NaturvÄrdsverket, RiksantikvarieÀmbetet, UNESCO och FN:s sÀrskilda rapportörer för urfolks rÀttigheter och för miljö och mÀnskliga rÀttigheter.
LÀnsstyrelsen anser att rennÀringen skulle försvÄras av en gruvetablering mitt i renbetesmarker, men ocksÄ att en gruvetablering med sÄ kort livslÀngd varken Àr samhÀllsekonomiskt eller miljömÀssigt försvarbar.
FN-experter menar att gruvan utgör oÄterkalleliga risker för marken som anvÀnds av den samiska befolkningen och skulle sÀrskilt pÄverka renskötseln. De pekar pÄ att gruvan kan komma att orsaka stora mÀngder damm som innehÄller tungmetaller och giftigt avfall som skulle pÄverka miljön och vattenkÀllorna.
Regeringsbeslutet visar pÄ en total nonchalans gentemot det samiska urfolket. SÄ sent som i november 2021 fattade regeringen beslut om att inrÀtta en sanningskommission med uppgift att kartlÀgga och granska den politik som förts gentemot samerna i ett historiskt perspektiv och vilka konsekvenser detta har haft för det samiska folket i dag. Förutom kartlÀggning och kunskapsspridning ska kommissionen lÀmna förslag till ÄtgÀrder som bidrar till upprÀttelse och frÀmjar försoning och ett livskraftigt samiskt samhÀlle.
NÄgra mÄnader senare fattar regeringen ett beslut som gÄr helt emot dessa ambitioner. Beslutet gÄr ocksÄ emot ambitionen i den nya lagen om konsultation i frÄgor som rör det samiska folket som trÀdde i kraft den 1 mars 2022.
Enligt regeringsformen ska det samiska folkets möjligheter att behÄlla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv frÀmjas. Artikel 27 i konventionen om medborgerliga och politiska rÀttigheter, bindande i Sverige, gör ocksÄ klart att urfolk har rÀtt till sin kultur. FN:s deklaration om urfolkens rÀttigheter framhÄller rÀtten till sjÀlvbestÀmmande som grundlÀggande, liksom rÀtten till fritt och informerat samtycke för urfolk i frÄgor som berör dem.
Att skydda rĂ€tten för urfolk att sjĂ€lva fĂ„ bestĂ€mma över politisk status och att fritt fĂ„ driva sin ekonomiska, sociala och kulturella utveckling Ă€r viktigt just för att dessa möjligheter historiskt sett frĂ„ntagits urfolk vĂ€rlden över. Renskötsel Ă€r inte ett âintresseâ som kan vĂ€gas mot andra âintressenâ, exempelvis gruvnĂ€ringen. Renskötsel anses vara en förutsĂ€ttning för den samiska kulturens fortsatta existens och utgör dĂ€rför en rĂ€ttighet som inte kan reduceras till en pusselbit i en intresseavvĂ€gning. Livskraftiga marker Ă€r en förutsĂ€ttning för samer att kunna leva och verka i omrĂ„det.
Regeringens agerande vÀcker frÄgor om urfolksrÀttens stÀllning i Sverige:
Varför nÀmnde nÀringsminister Karl-Petter Thorwaldsson inte samernas status som urfolk under presentationen av regeringens beslut? Varför nÀmnde han inte heller den mycket allvarliga kritik som Sverige fÄtt frÄn FN?
Hur tror regeringen och kulturminister Jeanette Gustafsdotter, med ansvar för samiska frÄgor, att den nya konsultationsordningen och sanningskommissionens arbete ska ha nÄgon som helst trovÀrdighet med Gållok i bagaget?
Regeringsbeslutet innebÀr att staten sÀtter ekonomiska intressen framför mÀnskliga rÀttigheter. Detta görs genom att spela pÄ vÄr gemensamma oro för klimatförÀndringarna och behovet av grön omstÀllning, trots att en gruva i Gållok inte handlar om brytning av för klimatomstÀllningen kritiska mineraler.
För beslutet har regeringen stÀllt upp villkor som bolaget ska uppfylla för att motverka störningar för renskötseln. Dessa Àr en förutsÀttning för bearbetningskoncessionen och för eventuella kommande tillstÄnd. De berörda samebyarna har emellertid inte pÄ tillbörligt sÀtt konsulterats om villkoren eller varit med om att definiera dem. DÀrmed bryter regeringen mot principen om fritt och informerat förhandssamtycke vilken bör genomsyra tillÀmpningen av lagen om konsultationsordning för att den ska vara urfolksrÀttsligt gÄngbar.
Det enda rimliga, med tanke pÄ att urfolksrÀtten tycks ha varit helt frÄnvarande i processen, vore att regeringen omprövar sitt beslut.
Mark- och miljödomstolen kan göra ett annat val. NÀr politiken sviker sÀtter vi vÄrt hopp till juridiken och till att mark- och miljödomstolen tolkar svensk lag utifrÄn de internationella konventioner Sverige Ätagit sig att efterleva.
Vi uppmanar regeringen att ompröva sitt beslut och dÀrmed stÄ upp för Sveriges internationella Ätaganden, för vÄra mÀnskliga rÀttigheter, för Sveriges urfolks rÀttigheter och för miljön.
Vi uppmanar mark- och miljödomstolen (ifall beslutet kvarstÄr) att i sin prövning utgÄ frÄn mÀnskliga rÀttigheter, inte minst den folkrÀttsliga principen om fritt och informerat förhandssamtycke, för att sÀkerstÀlla samers inflytande i de beslutsprocesser som pÄverkar deras livssituation och för att den samiska kulturen i förlÀngningen ska kunna överleva.
à terupprepa inte gamla misstag, utgÄ i stÀllet frÄn mÀnskliga rÀttigheter och hÄllbar utveckling. Det Àr inte för sent att vrida utvecklingen rÀtt.