Regeringens beslut krÀnker urfolksrÀtten

Flera mÀnniskorÀttsorganisationer riktar kritik mot det omdebatterade gruvprojektet i Kallak/Gållok.

Protesterna mot en jÀrnmalmsgruva i Kallak/Góllak har pÄgÄtt under flera Är.

Protesterna mot en jÀrnmalmsgruva i Kallak/Góllak har pÄgÄtt under flera Är.

Foto: Foto: NTB

Debatt2022-03-30 15:48
Det hĂ€r Ă€r en debattartikel. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

Vi undertecknande organisationer frĂ„n svenska civilsamhĂ€llet som alla arbetar för mĂ€nskliga rĂ€ttigheter, Ă€r starkt kritiska mot regeringens beslut att bevilja Beowulf Minings/Jokkmokk Iron Mines ansökan om bearbetningskoncession för en jĂ€rnmalmsgruva i GĂĄllok (Kallak). I och med beslutet bryter Sverige mot sina Ă„taganden enligt internationella överenskommelser. 

Beslutet gĂ„r emot sĂ„vĂ€l berörda samebyar som miljö- och rĂ€ttighetsexperters uttalanden och innebĂ€r dĂ€rför en tydlig krĂ€nkning av urfolksrĂ€tten. Det Ă€r fortsĂ€ttning pĂ„ den politik som resulterat i flera hundra Ă„r av övergrepp och krĂ€nkningar mot det samiska urfolket. Detta samtidigt som staten sĂ€ger sig vilja utreda och göra upp med historien i en kommande samisk sanningskommission. 

Vi stĂ„r gemensamt upp för att mĂ€nskliga rĂ€ttigheter ska tas pĂ„ allvar och att internationella Ă„taganden ska efterlevas av Sveriges regering, rĂ€ttsvĂ€sende och andra skyldighetsbĂ€rare.  

Regeringsbeslutet innebĂ€r att regeringen ignorerar tunga experters oro och kritik. Bland de mĂ„nga instanser som motsatt sig förslaget Ă„terfinns förutom samebyar och Sametinget ocksĂ„ LĂ€nsstyrelsen, NaturvĂ„rdsverket, RiksantikvarieĂ€mbetet, UNESCO och FN:s sĂ€rskilda rapportörer för urfolks rĂ€ttigheter och för miljö och mĂ€nskliga rĂ€ttigheter.  

LÀnsstyrelsen anser att rennÀringen skulle försvÄras av en gruvetablering mitt i renbetesmarker, men ocksÄ att en gruvetablering med sÄ kort livslÀngd varken Àr samhÀllsekonomiskt eller miljömÀssigt försvarbar.

FN-experter menar att gruvan utgör oÄterkalleliga risker för marken som anvÀnds av den samiska befolkningen och skulle sÀrskilt pÄverka renskötseln. De pekar pÄ att gruvan kan komma att orsaka stora mÀngder damm som innehÄller tungmetaller och giftigt avfall som skulle pÄverka miljön och vattenkÀllorna.

Regeringsbeslutet visar pĂ„ en total nonchalans gentemot det samiska urfolket. SĂ„ sent som i november 2021 fattade regeringen beslut om att inrĂ€tta en sanningskommission med uppgift att kartlĂ€gga och granska den politik som förts gentemot samerna i ett historiskt perspektiv och vilka konsekvenser detta har haft för det samiska folket i dag. Förutom kartlĂ€ggning och kunskapsspridning ska kommissionen lĂ€mna förslag till Ă„tgĂ€rder som bidrar till upprĂ€ttelse och frĂ€mjar försoning och ett livskraftigt samiskt samhĂ€lle.  

NÄgra mÄnader senare fattar regeringen ett beslut som gÄr helt emot dessa ambitioner. Beslutet gÄr ocksÄ emot ambitionen i den nya lagen om konsultation i frÄgor som rör det samiska folket som trÀdde i kraft den 1 mars 2022.

Enligt regeringsformen ska det samiska folkets möjligheter att behĂ„lla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv frĂ€mjas. Artikel 27 i konventionen om medborgerliga och politiska rĂ€ttigheter, bindande i Sverige, gör ocksĂ„ klart att urfolk har rĂ€tt till sin kultur. FN:s deklaration om urfolkens rĂ€ttigheter framhĂ„ller rĂ€tten till sjĂ€lvbestĂ€mmande som grundlĂ€ggande, liksom rĂ€tten till fritt och informerat samtycke för urfolk i frĂ„gor som berör dem. 

Att skydda rĂ€tten för urfolk att sjĂ€lva fĂ„ bestĂ€mma över politisk status och att fritt fĂ„ driva sin ekonomiska, sociala och kulturella utveckling Ă€r viktigt just för att dessa möjligheter historiskt sett frĂ„ntagits urfolk vĂ€rlden över. Renskötsel Ă€r inte ett ”intresse” som kan vĂ€gas mot andra ”intressen”, exempelvis gruvnĂ€ringen. Renskötsel anses vara en förutsĂ€ttning för den samiska kulturens fortsatta existens och utgör dĂ€rför en rĂ€ttighet som inte kan reduceras till en pusselbit i en intresseavvĂ€gning. Livskraftiga marker Ă€r en förutsĂ€ttning för samer att kunna leva och verka i omrĂ„det.

Regeringens agerande vÀcker frÄgor om urfolksrÀttens stÀllning i Sverige:

Varför nĂ€mnde nĂ€ringsminister Karl-Petter Thorwaldsson inte samernas status som urfolk under presentationen av regeringens beslut? Varför nĂ€mnde han inte heller den mycket allvarliga kritik som Sverige fĂ„tt frĂ„n FN?  

Hur tror regeringen och kulturminister Jeanette Gustafsdotter, med ansvar för samiska frÄgor, att den nya konsultationsordningen och sanningskommissionens arbete ska ha nÄgon som helst trovÀrdighet med Gållok i bagaget?

Regeringsbeslutet innebĂ€r att staten sĂ€tter ekonomiska intressen framför mĂ€nskliga rĂ€ttigheter. Detta görs genom att spela pĂ„ vĂ„r gemensamma oro för klimatförĂ€ndringarna och behovet av grön omstĂ€llning, trots att en gruva i GĂĄllok inte handlar om brytning av för klimatomstĂ€llningen kritiska mineraler.  

För beslutet har regeringen stĂ€llt upp villkor som bolaget ska uppfylla för att motverka störningar för renskötseln. Dessa Ă€r en förutsĂ€ttning för bearbetningskoncessionen och för eventuella kommande tillstĂ„nd.  De berörda samebyarna har emellertid inte pĂ„ tillbörligt sĂ€tt konsulterats om villkoren eller varit med om att definiera dem. DĂ€rmed bryter regeringen mot principen om fritt och informerat förhandssamtycke vilken bör genomsyra tillĂ€mpningen av lagen om konsultationsordning för att den ska vara urfolksrĂ€ttsligt gĂ„ngbar.

Det enda rimliga, med tanke pĂ„ att urfolksrĂ€tten tycks ha varit helt frĂ„nvarande i processen, vore att regeringen omprövar sitt beslut.  

Mark- och miljödomstolen kan göra ett annat val. NÀr politiken sviker sÀtter vi vÄrt hopp till juridiken och till att mark- och miljödomstolen tolkar svensk lag utifrÄn de internationella konventioner Sverige Ätagit sig att efterleva.

Vi uppmanar regeringen att ompröva sitt beslut och dĂ€rmed stĂ„ upp för Sveriges internationella Ă„taganden, för vĂ„ra mĂ€nskliga rĂ€ttigheter, för Sveriges urfolks rĂ€ttigheter och för miljön.  

Vi uppmanar mark- och miljödomstolen (ifall beslutet kvarstĂ„r) att i sin prövning utgĂ„ frĂ„n mĂ€nskliga rĂ€ttigheter, inte minst den folkrĂ€ttsliga principen om fritt och informerat förhandssamtycke, för att sĂ€kerstĂ€lla samers inflytande i de beslutsprocesser som pĂ„verkar deras livssituation och för att den samiska kulturen i förlĂ€ngningen ska kunna överleva.  

Återupprepa inte gamla misstag, utgĂ„ i stĂ€llet frĂ„n mĂ€nskliga rĂ€ttigheter och hĂ„llbar utveckling. Det Ă€r inte för sent att vrida utvecklingen rĂ€tt.