Sverige står inför stora utmaningar: just nu är inflationen hög, kostnader stiger och lågkonjunkturen närmar sig. Det här hör samman med utmaningar som kompetensbrist, klimatomställning och en ökande studentpopulation. Det går inte ihop med att regeringen fortsätter att urholka anslagen till högre utbildning.
Svensk ekonomi är på väg in i en lågkonjunktur, enligt Konjunkturinstitutet. När därmed arbetslösheten kan förväntas öka kommer fler att söka sig fler till högre utbildning. Det finns även andra anledningar till att efterfrågan på högre utbildning beräknas att öka. Dels på grund av fler yrkesarbetande som vill bredda sin kompetens eller ställa om med hjälp av det nya omställningsstudiestödet, dels på grund av kommande större årskullar.
Samtidigt skriker näringslivet efter kompetens, enligt undersökningar av bland annat Svenskt Näringsliv. Att Sverige har en tillräcklig kompetensförsörjning är en grundläggande förutsättning för att vi ska klara av de utmaningar vi står inför, inklusive den gröna omställningen, och för att Sverige ska vara konkurrenskraftigt även i framtiden. För detta behöver högre utbildning rustas upp. Samtidigt som behovet av utbildning ökar, urholkas dock anslagen till universitet och högskolor.
För att universitet och högskolor ska kunna utbilda fler, och därtill ha möjlighet att ge en högkvalitativ utbildning, måste urholkningen stoppas. Årliga nedskärningar i anslagen till högre utbildning har fått fortgå i decennier. Detta har påverkat kvaliteten negativt och fått konsekvenser för både studenter och lärare, och i förlängningen hela samhället. Svenska studenter har lägst lärarledd tid i Europa, i snitt 11 timmar i veckan, enligt Eurostudent. För vissa utbildningsområden är det ännu lägre än så. Självstudier kan inte ersätta studenternas tid med sina lärare.
Universiteten och högskolorna behöver höjda ersättningsbelopp för att komma ikapp efter en lång tid av urholkning. Men ökade resurser för högre utbildning är viktigare än tidigare nu när inflationen är hög, lågkonjunkturen närmar sig, lärosätenas hyreskostnader stiger och fler studenter står för dörren.
Men vad har regeringen gjort? Tvärtom. I budgetpropositionen för 2023 valde regeringen att i praktiken minska ersättningsbeloppen till lärosätena med cirka 4,4 procent justerat för inflation. Minskningen i den senaste budgetpropositionen behöver även sättas i relation till den bistra verkligheten där nedskärningarna fått fortgå under en lång tid.
Vi har historiskt kunnat se att tidigare svenska regeringar har använt utbildningspolitiken som ett instrument i lågkonjunktur, eftersom efterfrågan på högre utbildning är mycket konjunkturkänsligt. Förr har antalet utbildningsplatser inom högre utbildning byggts ut när läget på arbetsmarknaden har försämrats. Detta gjordes senast under coronapandemin. Ska det göras igen behöver lärosätena kompenseras för de ökade kostnaderna.
För att möta studenternas efterfrågan av högkvalitativ utbildning samt samhällets behov av en grön omställning och kompetensförsörjning kan inte nedskärningen av högre utbildning fortgå. Vi uppmanar därför regeringen att rätta till den sänkning som gjordes i budgetpropositionen för 2023 – höj ersättningsbeloppen nu!