Lise Lidbäck, förbundsordförande Neuroförbundet, Marina Carlsson, förbundsordförande Personskadeförbundet RTP, Åsa Strahlemo, förbundsordförande DHR och Johan Klinthammar, förbundsordförande RBU.
Sedan februari 2025 undantas husbilar från den förhöjda fordonsskatten bonus-malus. Syftet är att lindra en oskäligt hög beskattning av fordon som har särskilda användningsområden. Det kan vara rimligt. Men samtidigt uppstår en skriande orättvisa. Varför undantas inte också fordon som är livsnödvändiga för personer med funktionsnedsättning från denna beskattning?
Sedan fordonsskatten bonus-malus infördes har vi arbetat för att personer som har beviljats bilstöd och som på grund av sin funktionsnedsättning tvingats välja en större bil med ett högre utsläpp ska undantas från fordonsskatten bonus-malus. Tyvärr utan framgång.
Nu ser vi med häpnad att regeringen väljer att lätta på skatten för fritidsfordon men inte för anpassade bilar som ofta är livsnödvändiga för personer med funktionsnedsättning för att få vardagen att fungera. Det här skickar en signal om att människors behov väger olika tungt. Det är både orättvist och diskriminerande.
Till skillnad från husbilar, som används för fritid och rekreation, kan en anpassad bil vara enda sättet för en person med funktionsnedsättning att ta sig till jobbet, handla mat, besöka läkare eller delta i samhället på lika villkor som alla andra. Tillgång till bil är för denna grupp inte en lyx, utan en grundläggande förutsättning för att kunna leva ett fungerande liv.
Personer med funktionsnedsättning har som grupp lägre inkomst än genomsnittet. Samtidigt tvingas de ofta köpa dyra bilar. Bilar som byggts om eller anpassats för att fungera för personer med rörelsehinder beskattas fortfarande fullt ut enligt malus-reglerna, trots att valfriheten vad gäller val av bil för personer med funktionsnedsättning är mycket begränsad.
Detta delvis på grund av att det kan behövas en stor bil för att rymma en eventuell rullstol, rullstolsramp eller andra anpassningar. Elbil fungerar inte heller som alternativ för alla. Har man behov av stora batteridrivna hjälpmedel, ramp eller lyft – då räcker varken batteriets räckvidd eller bilens lastvikt till för att det ska bli funktionellt.
Resultatet? En redan utsatt grupp drabbas oproportionerligt hårt av en miljöskatt som inte tar hänsyn till medicinska behov. Personer med funktionsnedsättning i behov av bilstöd bestraffas med en bonus-malus skatt. Det är oacceptabelt.
Sedan det reformerade bilstödet infördes 2017 har det skett en markant nedgång av utbetalade bilstöd. Endast en liten del av anslagna medel för bilstöd betalas nu årligen ut. Det är inte efterfrågan eller behovet av bilstöd som plötsligt minskat. Den dramatiska minskningen av utbetalade bilstöd beror på nuvarande utformning av bilstödet och den höga kostnad, i form av bland annat bonus-malus skatt samt inköp av bil. Sammantaget medför detta en kraftig begränsning och ett oöverstigligt ekonomiskt hinder för många i målgruppen.
Klimatpolitiken måste vara rättvis för att vara hållbar. Den får inte belasta personer med funktionsnedsättning hårdare än andra. Precis som husbilar undantagits från malus-delen av fordonsskatten bör även anpassade bilar för personer med funktionsnedsättning undantas.
Det handlar om jämlikhet, rättvisa – och sunt förnuft. Låt personer som beviljats bilstöd och som av medicinska skäl behöver större bilar, endast betala ordinarie fordonsskatt – inte bonus-malus. Samma undantagsregler som nu gäller för husbilar bör också gälla för livsnödvändiga anpassade fordon.