De svenska Almarna är hotade, detta gör regeringen,skriver bland annat klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L)
Almsjukan – En svamp som har kommit till Europa genom oförsiktig handel och sedan angripit och slagit ut de flesta almarna. Du har säkerligen sett ”trädskeletten” runt om i vårt landskap.
Sveriges tre arter av alm – skogsalm, lundalm och vresalm – är alla klassade som akut hotade, vilket är den allvarligaste kategorin i Sveriges lantbruksuniversitets artdatabank. När trädslagen hotas riskerar också många av deras följearter att dö ut. 62 arter är specialiserade på alm och helt beroende av träden.
Till Gotland kom sjukdomen dock sent och ett bekämpningsprogram sattes i verket snabbt, där man sågar ner och transporterar bort de sjuka träd man ser. Det gör att Gotland har Europas troligen största population av almar.
Det är hög tid att vi med kraft vidtar åtgärder som kan förbättra skyddet för viktiga skogsträd såsom almen. Almen bär upp viktiga ekosystem och har varit vår följeslagare i tusentals år. Genom att göra träd mer motståndskraftiga kan vi slå vakt om virkesvärden, men även centrala natur- och kulturvärden.
År 2021 samlades en majoritet i riksdagen för att rikta ett tillkännagivande till den dåvarande regeringen om att ta fram växtförädlingsprojekt för alm och ask – ett förslag som Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet valde att rösta nej till.
Sedan regeringsskiftet har den nuvarande regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna gett frågan ökad prioritet. Under regeringens första år tillsattes en utredning (med undertecknad Staffan Eklöf som utredare) som identifierade inhemska skogsträd där förädling kan vara en kostnadseffektiv åtgärd för långsiktigt bevarande.
Utredningen lämnades över till regeringen i maj och i den finns flera förslag på åtgärder för ökad motståndskraft och bevarande av alm och för ask. Bland förslagen finns bland annat ett program för resistensförädling samt stödjande forskning för alm och ask som ökar motståndskraften.
Inom skogsträdsförädling kan utvalda träd och avkommor testas i olika miljöer i fält. När det gäller specifika skadegörare så kan man effektivisera och påskynda förädlingen av resistens genom att exponera träden (sticklingar, ympar eller plantor) för skadegöraren under kontrollerade former och avgöra om resistens finns och är möjlig att förbättra genom förädling.
För asken har man redan börjat identifiera träd som är mindre skadade, och samlat in frö och vegetativt material som kan uppförökas och testas för resistens och om den går att förbättra genom förädling. Samma procedur kan gälla för alm, även om sjukdomen där har gått längre och äldre större träd är mer sällsynta. Resistensförädling mot almsjuka finns även i andra länder, t.ex Spanien och USA, och teknik utvecklas.
De svenska almarna är akut hotade, det här gör regeringen för att rädda dem.
Utöver almsjukan och askskottsjukan är skador som rotticka hos gran och törskatesvamp hos tall exempel där resistensförädling kan skynda på framtagandet av skogsodlingsmaterial som är motståndskraftiga mot angrepp från skadegörare.
Regeringen och Sverigedemokraterna lägger nu fram en offensiv satsning i budgeten på skogsträdsförädling. Den uppgår till 26 miljoner kronor årligen för 2025 och 2026 och 24 miljoner kronor för 2027. Medlen kommer att kanaliseras via forskningsrådet Formas och möjliggöra insatser på flera fronter. Långsiktighet är en nyckel i frågor som dessa, därför är satsningen permanent.
Ambitionen här är tydlig: Vi ska stärka motståndskraften mot skador hos våra skogsträd och rädda den hotade almen och de arter som är beroende av den. Det är ett ansvar vi har mot kommande generationer.