Med nuvarande utsläppstakt klarar vi varken 1,5 eller 2 grader och risken att vi också passerar 3 grader under detta sekel är mer än 35 procent. Och COP 29 i Baku har inte gjort situationen bättre, skriver skribenterna.
Klimatläget är allvarligt. Forskarna bedömer att mänsklighetens framtid står på spel. UNEP:s årliga rapport säger att utsläppen måste minska med minst 7,5 procent varje år fram till 2035 för att kunna hejda uppvärmningen till 1,5 grad. Med nuvarande utsläppstakt klarar vi varken 1,5 eller 2 grader och risken att vi också passerar 3 grader under detta sekel är mer än 35 procent. Och COP 29 i Baku har inte gjort situationen bättre.
Utsläppsutrymmet har nu minskat till 200 Gt CO2eq om vi vill klara Parisavtalets 1,5 graders mål. De globala utsläppen låg endast år 2023 på 57 Gt.
Sveriges regeringar har förstått att klimatförändringarna utgör ett existentiellt hot för mänskligheten. Om detta är den förra och den nuvarande regeringen överens. Det framgår av de nationella säkerhetsstrategier som de två regeringarna överlämnat till riksdagen, år 2017 respektive år 2024.
Den förra regeringen skrev i sin säkerhetsstrategi att klimatförändringarna är ett allvarligt och växande hot för den globala säkerheten och på sikt för mänsklighetens överlevnad. I den nuvarande regeringens strategi från juli i år är två hot särskilt utpekade, krig och kriminalitet. Samtidigt sägs att det allvarligaste hotet är klimatförändringarna som på längre sikt utgör ett existentiellt hot mot mänskligheten och som också redan idag har konsekvenser för vår nationella säkerhet. Det kräver utsläppsbegränsningar och anpassningsåtgärder.
Men politikerna gör inget åt utsläppen och förbereder inte Sverige för klimateffekterna.
Regeringens säkerhetsstrategi säger att EU:s lagstiftning och åtgärder inom EU är viktiga för att möta klimathotet. Det var därför anmärkningsvärt att Sverige i sin Nationella energi- och klimatdeklaration till EU i juli i år förklarade att regeringen inte tänker leva upp till något av de EU-åtaganden inom EU som gäller för Sverige.
Regeringen och det största oppositionspartiet sviker dem som oroar sig för klimatsäkerheten. De har förstått att klimathotet är existentiellt men inte att hotet bara kan avvärjas genom att agera nu. Tiden rinner ut, skriver skribenterna.
En inställning som kunde stå Sverige dyrt. Regeringen har nu därför deklarerat att Sverige ska klara EU:s krav, framför allt genom att utnyttja sparade överprestationer från tidigare regeringar. Det är bokföringsmässigt legalt men ger inga nya begränsningar av utsläppen.
Dessutom blev regeringen tvungen att återinföra en del av den tidigare slopade reduktionsplikten med inblandning av bioenergi. Bioenergi ger lika höga eller högre utsläpp som fossilt vid förbränningen, men bokförs som klimatneutralt då det med tiden växer upp nya träd.
Regeringen har nu utnyttjat de kryphål som EU:s bokföringssystem medger. Men det är oklart om det räcker för att klara EU-kraven och högst osäkert om det minskar de faktiska utsläppen.
Regeringens strategi och handlingsplan för klimatanpassning från 2024 bygger vidare på den principiellt hållna strategin från den tidigare S-regeringen. Det sägs att nu är det dags att gå från ord till handling. Men främst handlar det om nya analyser och utredningar.
Höstens budgetförslag visar heller inga tecken på att det existentiella klimathotet tas på allvar. Anslaget till klimat och miljö dras ned från 18 miljarder 2024 till mindre än 15 år 2027. Det största oppositionspartiet minskar det till 16 miljarder.
Klimatförändringarna utgör ett existentiellt hot för mänskligheten. Vi har råd med både försvar, rättsväsende och klimatåtgärder, skriver Åsa Sohlman och Siv Ericsdotter.
Som jämförelse kan nämnas att försvar och rättsväsende ökar kraftigt under perioden 2024–2027 med 38 respektive 21 miljarder till 169 och 101 miljarder. Det gäller för både regeringens och S budgetar.
Regeringen och det största oppositionspartiet sviker dem som oroar sig för klimatsäkerheten. De har förstått att klimathotet är existentiellt men inte att detta hot mot våra barn och barnbarn bara kan avvärjas genom att agera nu. Tiden rinner ut.
Våra uppmaningar till regering och opposition:
- Ta UNEP:s uppmaning på allvar. Se till att bedriva en politik som minskar utsläppen varje år med minst 7,5 procent fram till 2035. Det är möjligt om viljan finns. I EU som helhet minskade utsläppen av växthusgaser med 8 procent 2023 jämfört med 2022 genom att energieffektivisera och satsa på förnybart. I Sverige med 2 procent och i år ökar de.
- Satsa på energieffektivisering och omställning till förnybart. Investera i sol och vind, framtidens energi från vår flödande reaktor solen.
Vi har råd med både försvar, rättsväsende och klimatåtgärder.