Trots ett mycket stort intresse för det nya omställningsstudiestödet saknas särskilda satsningar till Uppsala universitet och andra lärosäten för att kunna ta fram ett kursutbud anpassat för yrkesverksamma i budgeten. Det är ett misstag som riskerar att skjuta en historisk reform i sank.
Intresset för det nya omställningsstudiestödet som infördes den 1 oktober i år har varit mycket stort. Enligt CSN har närmare 15 000 personer sökt det nya studiestödet som riktar sig till yrkesverksamma. Det är ett bra betyg för en reform som arbetsmarknadens parter och politiken tillsammans har arbetat fram. Tillsammans med de övriga delarna i Trygghetsöverenskommelsen bidrar omställningsstudiestödet till en kunskapsreform som gynnar tillväxt och utveckling.
Men för att det nya studiestödet ska få avsedd effekt och bidra till flexibilitet, omställning och trygghet på arbetsmarknaden behövs ett anpassat utbildningsutbud som matchar yrkesverksammas behov.
Trots de uppenbara behoven har varken den tidigare eller den nuvarande regeringen sett något behov av särskilda satsningar på landets lärosäten. I stället menar man att universitet och högskolor får disponera om sina befintliga anslag för att möta de nya behoven. Vi menar att det riskerar att leda till en olycklig konkurrens mellan förstagångsstudenter och yrkesverksammas kompetensutveckling.
I den budget som den nytillträdda regeringen presenterar i dag lyfts förvisso omställningsstudiestödet fram som ett sätt att underlätta vidareutbildning för yrkesverksamma. Men det följs dessvärre inte upp av några konkreta satsningar för att Uppsala universitet och andra lärosäten ska kunna utveckla ett utbildningsutbud som motsvarar behov och önskemål hos yrkesverksamma. Redan i dag finns också ett uttalat uppdrag för universitet och högskolor att främja det livslånga lärandet men det uppdraget förväntas rymmas inom befintliga anslag.
Bland Akavias medlemmar som är akademiker inom sex olika professioner är intresset för kompetensutveckling stort och för många är det naturligt att söka sig till universitet och högskolor för att fylla på kunskapskontot under arbetslivet. När vi frågar våra medlemmar var de helst vill kompetensutveckla sig svarar så många som var fjärde universitet eller högskola.
Men behoven och önskemålen hos yrkesverksamma är av naturliga skäl inte alltid desamma som för förstagångsstudenter. Våra medlemmar efterfrågar flexibel undervisning som går att anpassa till det övriga livet. Ofta handlar det om kortare och intensiva kurser snarare än program eller terminslånga kurser. Den snabba omställningen till digital undervisning under pandemin borgar för att lärosäten även fortsatt kan erbjuda utbildning på distans.
Vi vet att många lärosäten, däribland Uppsala universitet, redan i dag arbetar och har arbetat intensivt med att ta fram kurser och program som riktar sig till yrkesverksamma. På en del lärosäten finns det sedan många år ett nära samarbete med näringsliv och omgivande samhälle som borgar för en god koppling mellan studier och arbetsmarknad. Men den stora och viktiga reform som nu ser dagens ljus kräver strukturella insatser och särskilda satsningar. Vi hade önskat att regeringen avsatte öronmärkta resurser i höstbudgeten för att universitet och högskolor ska kunna utveckla ett särskilt kursutbud för yrkesverksamma.
Vi är förstås medvetna om det svåra ekonomiska läge som Sverige nu befinner sig i och anser att det därför är klokt att regeringen är återhållsamma med statsfinanserna. Samtidigt finns en risk att möjligheterna med det nya omställningsstudiestödet inte kan tas till vara fullt ut om våra medlemmar och andra yrkesverksamma inte möts av ett passande utbildningsutbud.
Vi hoppas därför att utbildningsminister Mats Persson och regeringen gör sin läxa och återkommer i kommande budgetar med öronmärkta satsningar på livslångt lärande för landets lärosäten.