Skolverket tvingades till slut återkalla förslaget att stryka antiken ur ämnet historia. Deras förslag saknade helt enkelt stöd. En punkt i Januariavtalet behandlar översyn av kursplanerna.

Men Liberalerna hade aldrig medverkat till att släppa igenom förslaget om det hade nått regeringskansliet.

Antiken – med bäring på politik, litteratur, matematik och filosofi – utgör en grundläggande del i undervisningen. 

Grundproblemet, för få timmar i historia, kvarstår oberoende av Skolverkets beslut. Utbildningsminister Anna Ekström (S) kommer oavsett om hon vill det eller inte tvingas agera.

Regeringen verkar sakna egna idéer för att lösa frågan.

Liberalerna presenterar nu åtgärder för att långsiktigt lösa problemet med för få historietimmar, samt förslag på hur ämnet historia kan stärkas i skolan.

1. Bibehåll den nuvarande dispositionen av ämnet historia.

För att göra plats för mer 1900-talshistoria har Skolverket tidigare föreslagit att vissa tidsepoker såsom antiken ska strykas, flyttas om mellan stadierna eller kraftigt begränsas.

Delarna som föreslogs utgå är viktiga för att förstå vår egen historia och historiska rötter för våra grundläggande värderingar såsom demokrati. Historieämnet är viktigt för elevernas bildning.

2. Timplanen bör ses över i syfte att utöka ämnet historia.

Det är uppenbart att undervisningstiden för ämnet historia inte är tillräcklig för att allt stoff ska rymmas. I samband med den nya skollagen 2010 förändrades skolornas ansvar för samhällsämnena.

Eleverna i mellanstadiet är garanterade minst 70 timmars undervisning och eleverna i högstadiet är garanterade minst 75 timmars undervisning i respektive ämne.

De resterande 53 respektive 52 timmarna får fördelas fritt mellan de fyra ämnena. En översyn bör ske för att hitta en annan fördelning. Om inte bör en revidering ske.

3. Överväg att återinföra de nationella proven i årskurs sex.

För att stärka historieämnet och övriga SO-ämnen vill vi se över möjligheten att återinföra det obligatoriska nationella provet i SO i årskurs sex, som avskaffades år 2016.

Argumentet för att avskaffa de nationella proven var att minska lärarnas administration. När nu de nationella proven ska digitaliseras och rättas externt, i enlighet med Januariavtalets inriktning, bör frågan övervägas.

4. Se över det nationella provet i SO i årskurs nio.

Det obligatoriska nationella provet i SO i årskurs nio är idag organiserat så att ett endast ett av ämnena ingår vid respektive provtillfälle.

Skolverket bör ges i uppdrag att göra en översyn av om alla eller flera av ska ingår vid ett och samma tillfälle för att stärka historieämnet.

5. Revidera timplanen vid införandet av tioårig grundskola.

En tioårig grundskola innebär att den totala undervisningstiden utökas rejält. I samband med utredningen om införandet av tioårig grundskola, vilket är en del av Januariavtalet, bör det ske en revidering av timplanen i hela grundskolan i syfte att stärka vissa ämnen såsom svenska och historia.

6. Fortbildning.

Vi vet att det efterfrågas en nationell satsning på lärarnas ämnesfortbildning i historia. Regeringen måste ta ett nationellt ansvar för att säkra möjligheten till fort-och vidareutbildning.