Det har visat sig att under de sista 20 åren så har det varit strul på strul i tågtrafiken. Det är ett slags fikapolitik där politiker i olika segment kompromissat med sin övertygelse i stället för att följa ideologi och det som är bäst för den uppländska trafiken.
I det här sammanhanget är det viktigt att belysa det dyra underhållsarbetet av tågtrafiken. Kostnaderna har ökat med 75 procent och när olika privata aktörer ska sköta tågsystemet bidrar det till en undermålig verksamhet. Om det fanns det ett samlat grepp av Trafikverket där man som en aktör skötte det, skulle det få ett bättre utfall.
I dag när privata aktörer sköter ruljangsen så måste Trafikverket lägga stora resurser på kontrollverksamhet så att de sköter sig, när dessa pengar kunde läggas på så mycket annat. Vi kan inte ha privata system bara för att vi vill ha privata system. Privat drift har inget egenvärde. Att i stället samla all verksamhet under en myndighet skulle innebära harmoni, kontinuitet och ett ökat lärande.
Det finns ett annat problem också, när en ensam aktör får förtroendet under några år så vet den inte om den får förnyat förtroende nästa gång och därför kanske inte lägger de investeringar som behövs, osäkerheten spelar in här.
Detta betyder inte att privata alternativ i samhället bör förbjudas, men vad gäller tågtrafiken är bristerna för många. Här behövs stora aktörer där säkerhet och arbetsro är honnörsord.
Dagens situation är i högsta grad politiskt betingad. Det har funnits en undertro på offentliga alternativ, där man trott att det som inom ekonomispråk kallas "den osynliga handen" ska sköta allting, alltså bara man lämnar över till de privata alternativen så kommer det efter ett tag sköta sig själv, en osynlig hand rycker in och löser samhällsproblemen och konkurrensen. Det är sant till viss del, men då måste det finnas ett samhällsskelett som håller upp strukturer som "den osynliga handen" måste rätta sig efter.
Vidare finns det fler problem, eftersom Trafikverket (tidigare Banverket) i nuläget kontrollerar att entreprenörerna gör sitt jobb, går mycket pengar åt till byråkrati. Ju fler entreprenörer, desto mer pappersjobb och resurser som försvinner. Det blir inte heller bättre om det införs fler regler för att tygla kontrollverksamheten. Det skulle i stället leda till ytterligare resursåtgång.
Som det fungerar nu så måste alltså de som sköter underhållet fråga Trafikverket när varje nytt beslut ska tas, man reparerar en växel, men finns det ett problem som kan härröras till den så måste en ny frågan ställas till Trafikverket och tid och skattebetalarnas pengar går åt.
Underhållet av den svenska järnvägen borde alltså knytas enbart till Trafikverket och inte ligga ute på entreprenad. Norge och Storbritannien gör nu en liknande analys. Schweiz har hela tiden haft samma tågmyndighet som skött tågtrafiken väldigt bra. För att verkligen vara ett alternativ till flyg eller bil, både miljö- och kostnadsmässigt måste mycket ske. Och det kan inte ske med dagens system.
Tågverksamheten måste hela tiden jobba med att bli mer och mer attraktiv.