Den politiska utvecklingen i Polen oroar. När en medlemsstat i EU väljer att utmana grundläggande europeiska värderingar om rättsstatens principer påverkas hela unionen. Det kan i slutändan få allvarliga konsekvenser för både medborgare och företag i Sverige. Regeringen måste nu tillsammans med likasinnade i EU tydligt protestera mot Polens inskränkningar av domstolars oberoende.
Polen är i dag EU:s sjätte största ekonomi. De senaste 30 årens utveckling i Central- och Östeuropa har på många sätt varit en succé. Det blir särskilt tydligt när man jämför utvecklingen i Ryssland med de fria länder som gått med i EU sedan 2004. Rättsstatens principer och tydliga marknadsekonomiska reformer har varit viktiga recept för tillväxt och utveckling.
Men de senaste decenniernas framgångar utmanas nu av regeringen i Warszawa som allt sedan den tillträdde 2015 har fört Polen i en riktning bort från EU-samarbetets mest grundläggande principer. Utvecklingen har präglats av politiska ambitioner att öka regeringens makt över domstolarna. Försök till att tvångspensionera domare har under senare år väckt oro. Det nu inrättade disciplinära systemet där domare kan straffas för domstolsbeslut leder till en farlig politisering. Domare riskerar att avsättas om de riktar kritik mot lagförslag och justitieministerns befogenheter över domstolarna stärks.
Ett rättssystem där domstolar kontrolleras av regeringen – eller ett enskilt parti – går emot våra mest grundläggande europeiska värderingar och borde avskräcka alla europeiska politiker med någon form av historisk förståelse.
Konsekvenserna kan nu bli långtgående för hela EU. När rättsstaten åsidosätts i en medlemsstat påverkas alla andra. Runt om i EU:s medlemsländer erkänner i dag våra domstolar beslut från andra medlemsstater. En försvagad tillit till varandras domstolar får stora konsekvenser för allt från polisiärt samarbete till den inre marknadens funktionssätt. I flera medlemsstater har domstolar på senare tid tvingats ställa svåra frågor kopplade till rättssäkerheten i Polen – det är en utveckling som oroar. För att EU-samarbetet ska fungera är det fundamentalt att alla medlemsstater lever upp till gemensamma värderingar och principer utifrån fördragen.
Att vi hitintills inte förmått den polska regeringen att tänka om är således ett misslyckande. Här är det helt avgörande att regeringen Löfven för en aktiv EU-politik för att stärka våra positioner. Sverige måste här och nu tillsammans med likasinnade länder i EU sätta press på den polska regeringen att lägga om politiken, och acceptera våra grundläggande europeiska principer som de själva valt att förbinda sig till när landet gick med i unionen. Om vi inte lyckas riskerar utvecklingen i Polen att tjäna som ett exempel och inspirera andra krafter som saknar respekt för rättsstaten runt om i Europa. Det vore en mycket farlig utveckling.
I de pågående förhandlingarna kring långtidsbudgeten är det nu avgörande att Sverige håller fast vid kraven om att bidrag från EU:s strukturfonder ska kunna frysas så att nationella regeringar som brister i efterlevnaden av rättsstatens principer ej gynnas på vår bekostnad. Det kan utgöra ett viktigt verktyg för att påverka andra medlemsstater men det är också det enda riktiga mot svenska skattebetalare. Om de pengar vi betalar i EU-avgift går till Polen måste vi försäkra oss om att dessa gör nytta och inte går stick i stäv med våra intressen. Att vi kan säkerställa ett förutsägbart företagsklimat och en efterlevnad av rättsstatens principer är i detta sammanhang avgörande.
När regeringar i enskilda medlemsstater utmanar EU i frågor om rättsstatens principer måste Sverige vara en kraftfull röst för våra grundläggande europeiska värderingar och spelregler.