"Osäkerhet" är som bekant ett ord som rimmar illa med en positiv stämning på börsen. Och även om aktiemarknaden för tillfället påverkas mer av olika centralbankers agerande än av slitningar mellan svenska politiker, så kan en fortsatt politisk oro ge negativa effekter för svensk ekonomi.
Risken finns bland annat att ett skakigt politiskt landskap försvagar beslutskraften i politiken och bidrar till att viktiga beslut och nödvändiga strukturella förändringar skjuts på framtiden. Inte minst uppstår en osäkerhet i vilka beslut som kommer att fattas. Risken är överhängande för att det kommer saknas riksdagsmajoritet för att få igenom den egna budgeten i höst och med en övergångsregering kan det komma att bli en förlängning av nuvarande budget, helt utan nya förslag. Det skulle kunna innebära att Riksbanken kan komma att avvakta med eventuella räntehöjningar.
För den enskilde individen innebär den snabba händelseutvecklingen omedelbara konsekvenser i form av en ökad osäkerhet kring privatekonomin. Oförutsägbarheten medför att det blir svårare att tänka långsiktigt och planera inför framtiden. Även om de flesta av krisstöden under pandemin är gemensamma överenskommelser mellan regeringen och stödpartierna finns ändå risken att vissa av dem påverkas när nya förhandlingar ska till.
I dag hänger också många brinnande frågor i luften med oklar utgång, som har betydelse för privatekonomin. Punkt 44 om marknadshyrorna som försvann över en natt och osäkerheten i förslaget om ett slopat ränteavdrag är bara två exempel.
När det kommer till stödåtgärderna för företag under pandemin så är de tidsbestämda och kommer att rulla på oberoende av den kommande händelseutvecklingen, men vad händer när tiden går ut och en ny avvägning i förhållande till pandemiläget behöver göras? Ingen inom näringslivet skulle påstå att det råder någon brist på överhängande frågor som pockar på politikernas uppmärksamhet och som måste hanteras, särskilt i ett läge där vi ska gå från krisstödsåtgärder till ett mer normalt samhälle igen. Samtidigt kvarstår orosmoln i pandemins utveckling.
Det sker just nu en ljusning i ekonomin och såväl Magdalena Andersson som konjunkturinstitutet ser en positiv vändning efter coronapandemin. I regeringens tillväxtprognos väntas arbetslösheten gå ner till 7,7 procent i år. Jämfört med förra årets prognos om 8,7 procent i år är det bra, men nivåerna är fortfarande för höga och det går inte att ropa faran över. För att våga investera i det läget krävs en viss möjlighet att förutse den närmaste tidens ekonomiska förutsättningar.
Det vore därför önskvärt att politikerna nu kan ge oss snabba och raka besked om hur regeringskrisen ska lösas och vad som ligger på bordet framöver. Såväl företagare som privatpersoner behöver tydliga spelregler för att kunna planera inför framtiden.