Personlig assistans ska alltid komma i första hand

Personlig assistans är både är tryggare, billigare och bättre för samhället än LSS-boenden, skriver Anders Eriksson.

Debatt2020-10-26 01:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Efter att ha sett Uppdrag Gransknings uppföljningsreportage om Dick som bor på ett LSS-boende blev jag mörkrädd. Han misshandlas och utsätts för psykisk och fysisk terror av personalen på boendet. Man låser in honom på rummet, kastar vatten på honom, hotar och straffar utan någon anledning. Man kan anta att man gör det för att man kan och för att personalen tycker att han är jobbig, eftersom de inte kan hantera hans funktionshinder.

Chefen för boendet säger att allt går korrekt till och att det finns goda anledningar till det som personalen utsätter Dick för. Han anser inte att det rör sig om olaga frihetsberövande. 

Jag har tre frågor: 

Hur kan man tycka som chef att detta är acceptabelt? 

Hur kan kommunerna som köpare hålla med? 

Jag undrar vad de skulle tycka om de själva blev utsatta för samma behandling i sina hem som de utsätter sina boende för? Det måste hända någonting nu. 

Många kommuner och regeringen strävar efter att bygga boenden i stället för att ge rätt till assistans, även för barn. Jag vill inte ens tänka på, efter att ha sett UG:s reportage, vad det skulle kunna innebära om inte regelverk, uppföljningar och tillsyn samtidigt skärps kraftigt. Befintliga boenden måste kontrolleras omgående. 

Personlig assistans är både är tryggare, billigare och bättre för samhället.

Det störst argumentet till varför man bygger LSS-boenden från politikers håll, är att det är billigare. Detta stämmer inte, det har både handikapporganisationer och Lunds universitets ekonomiforskare bevisat flera gånger. Hemtjänst och boende är minst två gånger dyrare än vad personlig assistans någonsin kommer bli. 

Dessutom genererar insatsen personlig assistans mer pengar tillbaka till staten och minskar arbetslösheten i högre utsträckning. Detta grundar jag på att i snitt varje LSS-brukare har mellan tre och fem assistenter som har sysselsättning och därmed betalar skatt plus att arbetsgivaren betalar arbetsgivaravgifter. Detta gäller naturligtvis även för anställda på ett boende, men skillnaden jag vill komma till här är att på ett boende kanske det jobbar tre personer på åtta boende, vilket gör att det bara är tre personer som genererar pengar till staten, i stället för minst 24 personer om de boende hade haft personlig assistans istället. 

Ytterligare en positiv effekt är att man kan specialisera kompetensen för assistenterna utifrån individens behov, vilket också säkerställer att den insatsen ger en bättre livskvalité och ett ökat självbestämmande. Precis det som alla säger att LSS går ut på, att man ska få leva som vem som helst.