Hur står det egentligen till med Uppsala kommuns ekonomi i dag?
Vi liberaler vill med detta inlägg göra en jämförelse med krisläget under 1990-talet och konsekvenserna av detta samt det ekonomiska läge som föreligger i dag – som illa skött kan bli ett hot mot vår välfärd.
Under 1990-talet befann sig Uppsala i en mycket tuff situation. Kommunledningen – ledd av Socialdemokraterna – tvingades låna pengar till den dagliga driften: för att betala ut löner, för att avsätta pengar till sitt pensionsåtagande och för att hålla den grundläggande verksamheten flytande. Det var kris. Detta ledde till att få investeringar gjordes och man levde med det korta perspektivet.
Detta hämmade naturligtvis Uppsalas utveckling och många behov sköts på framtiden.
Vid majoritetsskiftet 2006 stod alliansen inför en situation med lågt bostadsbyggande, eftersatt skolunderhåll som till och med ledde till vitesföreläggande, avsaknad av investeringar i vatten och avlopp, cykelvägar och inte minst ett stort behov av att bygga fler äldreboenden. Bara några exempel.
Vi behövde komma ikapp och det var nödvändigt för alliansledningen att investera för att rusta vår kommun för framtiden. Detta krävde att kommunen ökade sin lånesskuld.
Ett visst mått av självkritik kan vi liberaler anse lämplig; vissa satsningar kunde ha väntat, men merparten var klart nödvändig. Intressant är dock att notera att här bytte de rödgröna – nu i opposition – politik. Med tanke på den kritik de framför angående den ekonomi de fick ta över 2014, är det på sin plats att påminna om att deras investeringsramar och driftbudgetar under 2006–2014 var högre än alliansens.
Guld och gröna skogar till väljarna i opposition och en rejäl krock med verkligheten när det dags att ta faktiskt ansvar. En form av opportunism skulle man kunna säga.
Vi liberaler ser allvarligt på situationen. Alliansen lyckades faktiskt i slutet av förra mandatperioden med att bromsa kostnadsutvecklingen så att den kom i balans med intäkterna.
Vi vill fortsätta på den vägen och lägga fram verklighetsförankrade budgetar som strävar mot en balans i Uppsalas ekonomi och samtidigt bygger kommunen stark för framtiden. De rödgröna har under kort tid lyckats bryta den positiva trenden och nu går alltså kommunens kostnader åter i negativ riktning.
I dag har Uppsala kommun högre kostnader för flera av sina verksamheter än jämförbara kommuner.
Man kunde då hoppas att våra verksamheter håller högre kvalitet och har fler nöjda brukare. Så är tyvärr inte fallet. Vi behöver alltså se till att skattepengarna används på ett effektivare sätt.
I stället för att ta tag i detta höjer de rödgröna skatten och låter verksamheter fortsätta att sluka onödigt mycket pengar samtidigt som man finansierar köp av vindkraftverk – i sanning ett riskprojekt som kan diskuteras ur flera perspektiv. Det bästa botemedlet är en ordentlig översyn av de verksamheter vi har och därmed visar vi också respekt för skattebetalarnas pengar.
Allt annat göra att man skjuter problemen framför sig, och de lär komma tillbaka med ökad kraft.
På sikt gynnar investeringar kommunen. Köpet av Ulleråker kostar pengar i väntan på exploatering, men kommer att resultera i fler välbehövliga bostäder, fler arbetstillfällen och fler skattebetalare.
Det många Uppsalabor inte känner till är att sedan 2013 bidrar kommunen med 200 miljoner mer i skatteutjämningssystemet – pengar som kunde ha gått till egna välfärden.
Aktiva politiker har tidigare påverkat utfallet för den egna kommunen till det bättre. Här kan vi gemensamt över partigränserna göra en insats.
Vi liberaler är beredda att bidra till lösningar kring ekonomin om de rödgröna inbjuder in till seriösa samtal. Vi måste alla ta ansvar för Uppsalas ekonomi nu och inte upprepa 1990-talets misstag att skjuta problemen på framtiden. Högkvalitativ verksamhet kostar pengar, men skattemedel ska användas på rätt sätt, till rätt sak. Detta gynnar till syvende och sist kommunens invånare, vilket är politikens egentliga uppdrag.