Från Diabetesförbundets medlemmar hör vi om stora, negativa effekter av coronapandemin. Det är tider hos läkare och diabetessjuksköterskor som ställs in eller skjuts upp Det innebär att förebyggande insatser inte kan sättas in i tid och att man kan missa tidiga tecken på komplikationer såsom allvarliga hjärt- och kärlkomplikationer, skador på fötter, nerver, njurar och ögon.
Det finns regioner som inte hunnit med exempelvis ögonundersökningar i tid och patienter riskerar att bli blinda. Fotundersökningar har ställts in, vilket kan leda till fler fotamputationer.
Och de negativa effekterna för diabetesvården bekräftas nu av nya data från Nationella Diabetesregistret, NDR, där 448 000 svenskar över 18 år finns registrerade. Nationella Diabetesregistret har jämfört inrapporteringen till registret under två perioder: januari-september 2019 (period 1) med januari-september 2020 (period 2). Jämförelsen visar på en stor nedgång i inrapporteringen period 2 jämfört med period 1.
Från vårdcentralerna är 16 procent färre patienter registrerade och från sjukhusklinikerna är det en nedgång med 12 procent. Stockholm med 100 000 patienter har en kraftig nedgång. Inrapporteringen från vårdcentraler har minskat med en fjärdedel (24 procent) och från sjukhusklinikerna med 13 procent.
Vi vet att många av patienter har fått digitala möten i stället för fysiska, därför är minskningen än mer alarmerande och bör tas på största allvar. Det är för tidigt att dra några långtgående slutsatser i dagsläget men vi befarar att många människor med diabetes kommer att få olika komplikationer på grund av detta.
Avgörande för hur bra patienterna mår och hur det kommer att gå i framtiden är att patienter kontinuerligt följs upp och når de uppsatta behandlingsmålen och att de läkemedel som behövs verkligen används.
Men vi har den märkliga ordningen i den svenska diabetesvården i dag, att vi lägger allra mest pengar på att behandla komplikationer. 70 procent av hela kostnaden för diabetes i Sverige läggs på att behandla och åtgärda komplikationer på grund av att patienten inte når behandlingsmålen och därför riskerar att drabbas av följdsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, sjukdomar och skador på fötterna, ögonen och njurarna,
Detta är komplikationer som oftast kan förebyggas med rätt medicinska insatser. För patienter med typ 2-diabetes och riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom finns sedan några år flera nya läkemedel som både behandlar blodsockret och också på ett påtagligt sätt minskar risken för allvarliga hjärtkomplikationer. Men det har gått förvånansvärt långsamt att få ut de nya behandlingarna till patienterna.
Diabetesförbundet menar att vi inte har råd att vården fungerar så här – vare sig för den sjuka eller för samhället. Man måste vända på synen på diabetesbehandling: minimera riskerna och se till att patienterna når de behandlingsmål vården själva satt upp, i stället för att vänta in problemen som obönhörligen kommer.
Här bör fokus ligga:
– förebyggande insatser
– ge bästa möjliga läkemedelsbehandling som ser till att patienter når behandlingsmålen.
– utbilda patienter i egenvård.
– erbjud grupputbildningar.
– genomför nödvändiga och regelbundna kontroller.
– coacha och ge råd för ökad förståelse kring allt det man faktiskt kan göra själv.
Vi kan inte fortsätta betala för komplikationer av en sjukdom som 80 nya svenskar får varje dag.