Debatt: Sveriges badstränder drunknar i plast från haven

Sol och bad på kritvita sandstränder eller varma klippor. Det är den bild man helst vill ha av den svenska sommaren. Men tyvärr är det också vanligt att sandstranden skimrar av olika färger från plastförpackningar eller att det runt badhandduken ligger använda cigarettfimpar och snusprillor.

Skräpet på badplatser och stränder består ofta av sådant som vi människor har ätit, druckit eller på annat sätt konsumerat. Trots att det numera är välkänt att mängden plast i våra hav bara ökar och ökar.

Forskare tror att det finns mer än 75–199 miljoner ton plast i våra hav och varje år tillkommer 5–13 miljoner ton plast. Och det växer snabbt: på sextio år har plastproduktionen i världen ökat lavinartat, och det märks i våra hav, där gigantiska mängder ansamlas. Det mesta av plasten kommer från land.

Vid beräkningar av antalet skräpföremål på stränder har det fastställts att 80–85 procent av skräpet i EU består av plast. Av detta utgörs ungefär hälften av plastprodukter för engångsbruk.

I gruppen plastprodukter för engångsbruk ingår många olika vanligt förekommande och kortlivade konsumentprodukter som slängs bort efter att ha använts för sitt syfte en gång, som sällan återvinns och som ofta orsakar nedskräpning.

Plastskräp som slängs i natur eller hav bryts inte ner inom en överskådlig tid. I stället sönderdelas det till mindre och mindre bitar och blir till så kallad mikroplast. Mikroplast har hittats i många vattenlevande djur och kan transporteras uppåt i näringskedjan från en art till en annan. Experiment har visat att djur som får i sig mikroplast kan få sämre födointag och fortplantning.

Plastskräp är extra problematiska för sjöfåglar och vattenlevande djur, eftersom de kan tro att plasten är mat. När deras magar fylls av plast i stället för riktig mat kan de svälta ihjäl. Forskning visar att över 800 arter som lever i eller nära vatten påverkas negativt av skräpet i haven.

Ett exempel på detta är sjöfågeln som främst söker sin föda till havs. Forskare tror att 99 procent av alla sjöfåglar kommer att ha ätit plast år 2050. Detta gör plasten även till ett hot mot havens biologiska mångfald.

Just nu genomförs Håll Sverige Rents kampanj Kusträddarna. Från och med världshavsdagen den 8 juni, och fram över hela sommaren, plockar frivilliga eldsjälar skräp längs Sveriges kust.

Vi hoppas nu att ännu fler väljer att göra en insats under semestern. Det räcker att ta med sig en påse till nästa besök på närmaste badplats och plocka det skräp man ser. Det skyddar både djur och natur och gör semesterupplevelsen trevligare för fler.