Lyssna på oss bönder när EU-politiken utformas

Förutsättningarna för jordbruket sätts nere i Bryssel och där måste svenska bönders intressen föras fram, skriver Thomas Bäck.

De senaste årens osäkerhet och prishöjningar har varit tuffa för svenska lantbruk.

De senaste årens osäkerhet och prishöjningar har varit tuffa för svenska lantbruk.

Foto: Jimmy Larsson

Debatt2024-01-23 06:45
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Vintern är en tid för att utvärdera och planera. När vi nu rustar för 2024 är det nödvändigt att höja blicken från vår egen verksamhet och även reflektera över den politiska miljö vi verkar i. Som lantbrukare är vi vana vid att hantera osäkerhet och risk. Trots långsiktiga planer och noggranna förberedelser är vi alltid beredda på att vädrets makter eller marknadens nyckfullhet kan kasta om förutsättningarna.

Men omvärlden är stökigare och mer oförutsägbar än på väldigt länge. Inflation, pandemi, krig och extremväder har lett till skenande produktionskostnader och rekordsnabba räntehöjningar. Dessutom har tvära kast i politiken gett kortsiktiga förutsättningar och osäkra spelregler.

I juni vankas val till Europaparlamentet och innan året är slut får vi en ny EU-kommission. Förmodligen funderar inte så många över detta i januarimörkret, men för oss bönder Uppland är EU-frågorna superviktiga. Politiken i Europa präglas av allt hårdare motsättningar, inte minst när miljö- och klimatfrågor ställs emot lantbruket. Det finns ett vi och dom-perspektiv, samtidigt som hafsiga beslut och förslag som påverkar oss på gårdsnivå bidrar till ytterligare misstro och polarisering. 

Vi bönder vill inte reduceras till traktordemonstranter som blockerar gatorna när politiska beslut fattas, vi vill ha en plats vid förhandlingsborden. Vi har alltid jobbat sida vid sida med naturen och har en djup förståelse för sambanden i den. Att bruka våra marker och ta hand om våra djur, så att de också ger mat och uppehälle för kommande generationer är utgångspunkten i allt vi gör. Ingen annan industri, näring eller affärsverksamhet är så intimt sammanflätad med ekosystemet som vår. 

Arla är ett bondeägt mejerikooperativ med 8 500 medlemmar i sju europeiska länder. Vi vet att stora hållbarhetsbeslut i demokratiska organisationer kräver både tålamod och kompromisser, men vi vet också att det är möjligt. Förra året införde vi en hållbarhetsersättning, som innebär att en del av betalningen för vår mjölkråvara baseras på de klimat- och miljöåtgärder som görs på gårdarna.

Men den här typen av affärsdrivna, kommersiella initiativ kräver också politisk uppbackning. Vi behöver långsiktiga regler och incitament för att kunna göra de investeringar som krävs på gårdarna. Tillsammans med våra kolleger i de andra EU-länderna där Arla har medlemmar uppmanar vi därför alla blivande Europaparlamentariker att involvera oss bönder i beslutsfattandet, för att utforma en politik som premierar åtgärder för ett hållbart jordbruk och som tar bättre hänsyn till de olika förutsättningar som finns för att bedriva lantbruk runtom i Europa. Målet måste vara att få till stånd en politik där miljömässig hållbarhet, en säker livsmedelsförsörjning och ekonomisk trygghet i lantbruket går hand i hand. 

Det finns ett gammalt ordspråk som lyder att den bästa tidpunkten för att plantera ett träd var för 20 år sedan. Den näst bästa tidpunkten är nu. Och just så är det nu när det gäller politiken. När mandatperioden för de tillträdande EU-institutionerna är slut ligger 2030-målen bara ett år bort. För oss bönder är det sju skördeår och knappt två odlingsföljder. 

Vi borde ha haft en EU-politik för ett hållbart livsmedelssystem på plats för länge sedan – nu är det dags att gå från ord till handling.