Östersjön hotas av övergödning och utfiskning

Till 2030 ska ett nätverk av skyddade områden omfatta minst 30 procent av Sveriges havsområde, skriver Marlene Burwick.

Marlene Burwick är ledamot av Miljömålsberedningen som lämnat över sitt betänkande havsmiljö till regeringen.

Marlene Burwick är ledamot av Miljömålsberedningen som lämnat över sitt betänkande havsmiljö till regeringen.

Foto: Pressbild/Janerik Henriksson/Scanpix

Debatt2021-01-16 06:30
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Vår svenska kust och våra kusthav är unika i sitt slag. Men läget för havet är allvarligt. Effekter av havsförsurning, övergödning och miljögifter påverkar havet hela tiden. Växter och djur lever under en kontinuerlig stress och läget är kritiskt.

Hela 70 procent av jordens yta består av hav. Havsmiljöpolitiken är nära sammankopplad med klimatpolitiken då haven binder stora mängder kol. Den överskottsenergi som ackumulerats på jorden sedan industrialiseringen har till stor del tagits upp av haven och därför har en kraftigare uppvärmning hittills undvikits.  

Det är i dag kris i stora delar av fiskenäringen, särskilt i Östersjön. Sedan 2018 har det varit stopp för torskfiske i Östersjöns östra bestånd. Det är ekologisk obalans mellan de olika fiskbestånden vilket är allvarligt, självklart för fiskets långsiktiga ekonomi och överlevnad, men lika viktigt för havets ekologi och möjlighet att återhämta sig.

Miljögifter upptäcktes i Östersjön för mer än 50 år sedan, då bekämpningsmedlen DDT och PCB hittades i havsörnar och sälar. Sedan dess har hundratals farliga ämnen upptäckts i de svenska havsmiljöerna och i människor som bor i regionen. De skador som miljögifterna orsakar är allvarliga och inkluderar bland annat försämrad fortplantningsförmåga bland fiskar, däggdjur och fåglar.

I dag hittar man också plast i alla världens hav, och den största mängden är inte biologiskt nedbrytbar. Det uppskattas att all konventionell plast som har hamnat i haven finns kvar, och att den kommer att göra det i hundratals år.

Vi står alltså inför en väldigt stor utmaning. Havet som vi är beroende av är i kris. Med det betänkande Miljömålsberedningen nu lämnar till regeringen vill vi skapa bättre förutsättningar för att nå målet om ett hav i balans. Här redovisas huvuddragen av våra förslag.

Havsmiljölag – Sverige behöver en bred politisk uppslutning kring en ambitiös och kraftfull havsmiljöpolitik. En havsmiljölag föreslås för att åstadkomma breda och uthålliga insatser. Lagen anger att regeringen vart fjärde år ska lämna en havsmiljöpolitisk proposition till riksdagen.

Ekosystemansatsen – har sitt ursprung i FN:s konvention om biologisk mångfald och handlar om att människan är beroende av väl fungerande ekosystem. Ekosystemansatsen definieras i havsmiljölagen. Placeringen i lagen visar att man i den svenska rättsordningen tar ekosystemansatsen på allvar.

Mer forskning och kunskap – för att ta fram analyser ur ett brett samhällsperspektiv som avser den samlade havsmiljöpolitiken föreslås en tvärvetenskaplig expertfunktion. Vidare föreslås att Havsmiljöinstitutets uppdrag förlängs samt att Havs- och vattenmyndigheten får disponera ett nytt forskningsanslag för havs- och vattenmiljöforskning.

Minskad övergödning – Ett nytt etappmål i miljömålssystemet föreslås som anger hur stor andel av fosfor och kväve som ska återföras till livsmedelsproduktion från stallgödsel, avlopp och matavfall till 2030.

Skydda haven – Till 2030 ska ett nätverk av skyddade områden omfatta minst 30 procent av Sveriges havsområde genom formellt skydd eller andra bevarandeåtgärder, och minst tio procent ska vara strikt skyddade. 

Hållbart fiske – En översyn och justering av nuvarande trålgränser föreslås samt införandet av nödvändiga försiktighets- och bevarandeåtgärder inom vårt territorialvattenområde. Åtgärdsplaner för fiskevården för att stärka bestånden av stor rovfisk, stärka ekosystemens resiliens och bidra till att minska effekter av övergödning föreslås också.

Fasa ut farliga ämnen – Nya etappmål om farliga ämnen föreslås för att fasa ut särskilt farliga ämnen och minska den samlade exponeringen. Vidare föreslås ett fortsatt arbete internationellt för stränga regleringar av farliga ämnen och att Sverige fortsätter att verka för en utvecklad kemikalielagstiftning inom EU.

Det kommer behövas ett långsiktigt och målmedvetet arbete för att kunna nå ett hav i balans. Vi har ett gemensamt ansvar för att nå målet och för att bevara våra hav och skärgårdar som saknar motsvarighet i världen.