Oroa er inte över skandalhusen

Alla de historiska byggnader som blivit ikoner för Uppsala har en gång varit nya och provocerat sin omgivning, skriver Karolin Hård.

Foto:

Debatt2016-11-21 19:30
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Uppsala förgylls med ny arkitektur; inspirerande nybyggen som borde uppskattas. Det är förändringar som bidrar till nya, friska ideal.

Den allmänna debatten om Uppsalas stadsbild är alltför ofta bakåtsträvande. Kritik mot en utveckling som strider mot översiktsplanen är återkommande. Där står formulerat att ”stadens karaktäristiska siluett är en identitetsskapande kvalitet som ska vårdas”. Men kommunen påstås vara inkonsekvent i sina beslut.

I själva verket finns det många anledningar till att uppskatta de förändringar som ska prägla Uppsalas framtid. Man kan inte enbart förhålla sig till uråldriga ideal. Visste ni att det utdelas ett pris till Sveriges fulaste nyproduktion? Nätverket Arkitekturupproret utser tio nominerade och medlemmarna röstar sedan fram vinnaren av Kasper Kalkon-priset, Sveriges fulaste nybyggnation. Nu den 27:e november utses vinnaren, och bland de nominerade återfinns två byggnader i Uppsala; Uppsala Entré och Segerstedthuset.

Även om priset ska vara ett svar på det vräkiga Kasper Salin-priset, eller om byggnationerna faktiskt förtjänar utmärkelsen så finns det ett ord som beskriver upproret: Deppigt. Förnedringsfokuset får redan tillräckligt mycket utrymme i samhället. Är det något som behövs är det positivt klingande kritik riktad mot modiga ingrepp i en stadsmiljö fylld av historiska, monumentala höjdpunkter.

Segerstedthusets placering utmanar i högsta grad en historisk och unik miljö. Byggnaden är mycket omdebatterad och allmänheten har varit öppen med sin oro. Arkitekturupprorets motivering beskriver utformningen som en blandning mellan Finlandsfärja och tjock-tv, helt enkelt en stil som kontrasterar mot en Vasaborg och en barockträdgård. Det kan vara just kontrasten som är svår att förstå sig på eller acceptera, men den gör tveklöst platsen dynamisk. Och var inte rädda, det är väldigt svårt att stjäla fokus från Sveriges äldsta botaniska trädgård och Slottet som Gustav Vasa en gång reste.

Uppsala konserthus invigdes 2007 och blev ett ingrepp i stadssiluetten. Husbygget lät sig inte underordnas slottet, domkyrkan, Carolina Rediviva, Trefaldighetskyrkan och universitetet. Det försköt den centrala stadens tyngdpunkt österut och bröt en av siktlinjerna in mot staden. Om den klassiska Uppsalaprofilen tidigare dominerats av domkyrkan och slottet, byggnader som representerar religion och monarki, är det nödvändigt att den så kallade klassiska profilen influeras av modern arkitektur som representerar nutida kultur. Och sanningen är att Uppsala Konsert & kongress i dag är en av de mest demokratiska platserna i Uppsala. Foajén bjuder allmänheten på en fri utsikt över Uppsala, så att alla kan se den vackra siluetten.

Man ska komma ihåg att alla de historiska hus som blivit ikoner för Uppsala en gång har varit nya och provocerat sin omgivning. Stockholmsarkitekterna Victor Dorph och Anders Höög ritade ett hus som uppfördes i Uppsala i början av 1900-talet. Husets smeknamn är Skandalhuset, eftersom det respektlöst reste sig högre än universitetshuset som ligger intill. Men hör och häpna; huset är nu omtyckt och det finns en idé om att göra skandalbyggnadens lokaler till hyresrätter. Bostäderna skulle bli några av de mest attraktiva i Uppsala.

En annan skandal var den tårtpapperfasad som var ny på 60-talet och smyckade Åhlénsbyggnaden. Den monterades nyligen ner och väckte 50 år senare en stor nostalgi hos Uppsalabor. Bitar från den gamla betongfasaden såldes och vinsten gick oavkortat till Barncancerfonden. En ny fasad av stål och glas har fått äran att representera vår tids arkitektur på ett torg av renässanstyp, men har tråkigt nog blivit kritiserad som ett osmidigt skrytbygge som förändrar stadsrummet.

Kanske är det nostalgi som bär skulden till den kritik som ständigt attackerar nybyggen? Men nostalgi får inte begränsa progression. Medan Uppsala växer som storstad bör också idealen utvecklas och förnyas i samma takt. En modernare arkitekturpolitik borde forma en ny översiktsplan med tron på att Uppsala är en stad som tål förändring.

Karolin Hård

Tredjeårsstudent på landskapsarkitekturprogrammet, Ultuna