Smittspridningen ökar i stora delar av landet. Samtidigt har 75 000 operationer ställts in under året, inte minst för att intensivvårda svårt covid-19-sjuka. Nu måste samtliga partier enas kring att bygga ut vården nära patienterna, förbättra arbetsvillkoren, främja mer nationellt samarbete och skrota onödig byråkrati.
Sverige och svensk sjukvård genomgår just nu en av de största prövningarna i modern tid. Liberalerna har länge fört fram att hälso- och sjukvården behöver utvecklas, men i ljuset av covid-19 är våra förslag helt avgörande och mer brådskande än någonsin. Låt oss ge några exempel.
För det första måste vårdens anställda få bättre löne- och arbetsvillkor. Även i ett normalläge kräver god sjukvård att erfarna och högutbildade människor arbetar dygnet runt, och detta kräver bättre villkor. Vi har lagt ett antal förslag i riksdagen för att stärka sjukvårdens arbetsvillkor, både under varje arbetspass och på längre sikt under ett helt arbetsliv.
Vi anser också att dagens detaljstyrning är helt orimlig. Låt anställda fokusera på vård och vårdutveckling, inte på papper och datorer. Vi ser inget alternativ: om inte sjukvården blir en riktigt bra arbetsplats kommer vårdens medarbetare på sikt få allt färre kollegor.
För det andra behövs mer nationellt samarbete. Alla som behöver en operation ska få den i en annan region om de själva vill. Många sjuka människor har behövt vänta på operationer i år, för att svårt covid-19-sjuka säkert ska kunna få intensivvård när de behöver den. Det är rätt prioritering, men vi måste se till att även de som väntar på operation får hjälp så snart det bara är möjligt.
Patientlagen infördes under Alliansen och ger patienter möjlighet att välja vård i hela landet, men lagen gäller inte operationer och annan slutenvård. Detta är bara dumt. Patientlagen behöver vidgas, det är dags att landets regioner samarbetar genom att låta de patienter som vill opereras där väntan är kortast, eller där de har sina anhöriga. Denna lagändring borde ha gjorts långt före pandemin: nog för att svensk hälso- och sjukvård har många utmaningar, men att patienten har för mycket att säga till om hör inte till dem.
I kombination med bättre nationell statistik och stärkt patientmakt kan en moderniserad patientlag bidra till mer jämlik vård både i kris och normalläge. Ett tydligt exempel är cancervården, där skillnaderna i väntetid mellan olika landsting och regioner är oacceptabelt stora. Denna reform är en frihetsfråga och hälsofråga, men också en arbetsmiljöfråga. De sjukvårdsanställda som redan haft det som tyngst ska inte behöva dra det tyngsta lasset även framöver.
Ett tredje exempel är primärvården. Den behöver stärkas. Många covidpatienter som varit svårt sjuka kommer att behöva både specialiserad och grundläggande rehabilitering, och detsamma gäller alla de som nu väntar länge på operationer. Primärvården behöver också tidigt kunna slå larm om smittutbrott och hälsofaror och bevaka sina lokalområden. Dessutom är primärvårdens förebyggande insatser basen för god folkhälsa.
Gör vi rätt saker nu är vinsterna tydliga. Vårdpersonal får ägna tid åt rätt saker och med bättre arbetsvillkor. Patienter behöver inte vänta på den vård de har rätt till på grund av stelbenta regler. Vår färdplan för att stärka vården är brådskande. Varje invånare ska helt enkelt ha rätt till god vård och självbestämmande, oavsett var hon bor.