Ökande psykisk ohälsa är en av de mest akuta folkhälsoutmaningarna i Sverige och i världen. Var tredje person drabbas av psykisk sjukdom minst en gång i livet och sannolikheten för kvinnor att få en ångest- eller depressionsdiagnos är dubbelt så hög som för män. Unga människor löper särskilt stor risk och sedan mitten av 1980-talet har andelen svenska ungdomar med symptom på psykisk ohälsa fyrdubblats. Chockerande nog dog år 2020 mer än sju gånger så många människor av självmord än i trafikolyckor i Sverige.
Det finns ett skriande behov av en ökad kapacitet i skolan och vården att ”mota Olle i grind” och bemöta den psykiska ohälsan i tid innan allvarliga konsekvenser för individ och samhälle uppstår. Hur kan vi implementera den samlade kunskap vi har kring risk- och friskfaktorer och göra evidensbaserade preventions- och interventionsmetoder mer tillgängliga för ALLA på ett tidigt stadium?
Den här veckan träffas forskare, experter och vårdaktörer från olika håll i världen på Uppsala Health Summit för att söka svaren på dessa frågor och diskutera konkreta metoder för att främja vårt välmående och förebygga psykisk ohälsa. Vi hoppas att beslutsfattare tar till sig av slutsatserna från mötet i arbetet med att mobilisera insatser till stöd för psykisk hälsa.
Världshälsoorganisationens (WHO) kända princip ”Ingen hälsa utan psykisk hälsa” avspeglar vikten av vår psykiska hälsa för ett fungerande liv och god livskvalitet oavsett ålder eller skede i livet. Att ibland uppleva psykisk ohälsa som ångest, depressiva symptom eller stress, är naturliga inslag i livet. Men när besvären kvarstår under längre perioder och på en nivå som påverkar vårt dagliga fungerande ökar risken för negativa långsiktiga effekter. En ökad kapacitet i primärvården är därför en kritisk faktor för att vi ska kunna erbjuda snabb behandling innan symptom och dess konsekvenser når tröskeln för sjukdom.
Covid-19 pandemin har ökat kända riskfaktorer för psykisk ohälsa som isolering, ovisshet och hot mot vårt vanliga liv. Framför allt tycks sårbara grupper som unga människor och de som redan lider av psykiska problem ha drabbats. Att den psykiska ohälsan kryper allt längre ner i åldrarna är oroväckande eftersom en tidig debut ökar risken för negativa effekter på utbildning, inträde i vuxenliv och arbetsförmåga och således för långvarig psykisk ohälsa. En god psykisk hälsa hos våra efterkommande är en förutsättning för en hållbar samhällsutveckling!
En bra och välfungerande skola där alla får god kunskap med ett välbevarat självförtroende är en kritisk byggsten i preventionsarbetet för psykisk ohälsa. Men, vissa individer kommer trots en gynnsam miljö och anpassad skola att utveckla psykisk ohälsa eller psykisk sjukdom. Vi måste därför samtidigt ha bättre kapacitet att fånga upp tidiga signaler och bemöta psykisk ohälsa hos våra barn och ungdomar.
Vi måste agera nu! På samhällsnivå föreslår vi förstärkt primärvård, ökad samverkan mellan BUP, socialtjänst och skola, utbyggnad av den digitala vården och förebyggande insatser såsom att systematiskt inkludera undervisning om risk- och friskfaktorer för psykiska hälsa i skolan. På individnivå kan vi alla bidra till ett ökat välmående i vår närmiljö genom att prata om hur vi mår, bli bättre på att visa empati, stötta och bekräfta varandra och inte minst påminna oss själva och våra nära om att vårt människovärde inte sitter i vad vi presterar!