Black Friday summerar tydligt de ideal som präglar vår tid: en önskan om att köpa sig lycka, framgång men också hur ökad konsumtion bidrar till tillväxt och jobb. Samtidigt växer insikten såväl i handeln som hos allmänheten om att denna prylhets inte kan fortgå om vi ska värna vår planet.
Man kan knappast påstå att handeln skapar den harmoni och lycka som reklamskyltarna erbjuder konsumenterna.
Tvärtom leder den aggressiva konsumtionsstressen till mycket frustration. Barnfamiljer som vadar i plastberg med trasiga leksaker, teknikprylar som håller kort tid, då företag önskar att vi ska köpa nya produkter efter kort tid, kläder som håller dålig passform redan efter ett par tvättar, men som kostat miljön enorma resurser i form av tillsatta kemikalier, vatten och koldioxidutsläpp.
Det krävs en förändring, eller till och med ett historiskt skifte, som FNs klimatpanel IPCC, nyligen slog fast om vi ska ha en chans att hejda den globala uppvärmningen till max 1,5 grader.
Läget är akut, vi står inför en katastrof om vi fortsätter som vi gör. Men FNs klimatpanel bedömer det också som möjligt att bryta den inslagna vägen.
Sverige leder utvecklingen i världen när det gäller att minska de egna koldioxidutsläppen. Statistiken ser dock inte lika ljus ut om vi inkluderar de utsläpp som härstammar från vår konsumtion av varor producerade i andra länder. På beställning av Naturvårdsverket har nu den hittills största studien över den svenska konsumtionens miljöpåverkan redovisat sina resultat. Några viktiga resultat i studien är att 65 procent av växthusgaserna till följd av vår konsumtion sker i andra länder. Cirka 90 procent av användningen och utsläppen från farliga kemikalier sker utanför Sverige, och 80 procent av andra farliga ämnen (såsom tungmetaller) sker utomlands.
Andra slutsatser från studien är att vattenanvändningen för att framställa de produkter vi svenskar konsumerar är över tre gånger större än för produkterna från Sverige samt att de största utsläppen av klimatgaser från svensk konsumtion sker i Ryssland, därefter Kina och sedan Tyskland.
Det är dags att tala allvar om hur vi kan ställa om vår konsumtion till en hållbar sådan.
EU har startat arbetet med ett paket av lagförslag för att skapa en cirkulär (hållbar) ekonomi. En del i arbetet är att säkra kvalitet på produkter, så att företag inte medvetet väljer produkter som tvingas bytas ut inom snar framtid.
Framtidens konsumtion måste innebära att vi i större utsträckning återanvänder och reparerar varor innan vi byter ut dem och köper nytt. Det gäller inte minst kläder.
Vi svenskar konsumerar mer än 13 kilo kläder och hemtextil per person och år.
Att tillverka ett klädesplagg kräver stora mängder energi, vatten och olika kemikalier. För ett par nya jeans går det åt ungefär två kilo kemikalier och 11 000 liter vatten, eller motsvarande 55 fulla badkar. Genom att använda kläder lite längre eller köpa begagnat kan vi kraftigt minska skadorna på både miljön och hälsan hos de som tillverkar kläderna. En konsumentundersökning från tidigare i år visar att många svenskar också är beredda att bättre ta hand om sina kläder och i större utsträckning lämna in dem för återanvändning eller källsortera när de är utslitna. Regeringen har också agerat, bland annat genom att ge Högskolan i Borås i uppdrag att skapa en nationell plattform för hållbart mode och hållbara textilier, för att minska textilsektorns miljö- och resurspåverkan.
Vi är på rätt väg, Black Friday har fått motrörelser som exempelvis White Monday som belyser hållbarhetsperspektivet.
En ansvarsfull konsumtion är möjlig och vi är på väg. Genom att motstå köphetsen i dag kan vi ta ett litet steg mot en mer hållbar framtid.