Det nyligen presenterade blågröna styret i Region Uppsala måste ge tydliga besked i var de står i abortfrågan.
Med två abortmotståndare, från KD och M, som regionråd i styret, plus att styret behöver stöd av abortmotståndarna SD i regionfullmäktige, är det rimligt att avkräva svar på var den nya konstellationen står i frågan.
För första gången i modern tid kom abortfrågan att bli en viktig politisk fråga i en svensk valrörelse. Länge har det endast varit något som vi svenskar kunnat se på avstånd i den amerikanska politiska debatten, där kyrkan och extremkonservativa organisationer lägger stora pengar på att hålla många av landets kvinnor i konservativa bojor genom att bekämpa aborträtten.
Strålkastarljuset i den svenska abortdebatten kom i valrörelsen att hamna på Sverigedemokraterna.
Deras förslag om kraftigt inskränkt aborträtt, som därmed begränsar kvinnors makt över sin egen kropp, väckte stor debatt. Däremot kom Kristdemokraternas abortmotstånd i skymundan. Många förstagångsväljare vi pratade med i valrörelsen kände inte till KD:s motstånd mot kvinnors rätt att själva bestämma över sin kropp eller partiets nuvarande position i frågan om exempelvis samvetsfrihet i sjukvården.
Sveriges radio rapporterade 2017 om hur den amerikanska konservativa lobbyorganisation ADF har valt att träda in i svensk politik genom att investera stora summor pengar i det uppmärksammade rättsfallet om barnmorskan som vägrade utföra abort.
Den konservativa lobbyorganisationens inträde i svensk politik ska ses som en del av en större och allt aggressivare anti-abortkampanj som pågår i Sverige.
Men nu är valet över och väljarna har sagt sitt. Det är upp till valda partier att bilda konstellationer för att kunna styra. I Region Uppsala har alla de borgerliga partierna – både konservativa (KD och M) och liberala (C och L) – tillsammans med MP valt att bilda ett blågrönt styre. Finns det då skäl att oroa sig för den abortpolitik som det nya blågröna styret kommer att driva? När den nya konstellationen presenterade sin plattform nämndes inte jämställdhetspolitik eller kvinnors rätt till abort. Samtidigt finns det vad vi ser som allvarliga indikationer på hur abortpolitiken kan påverkas.
Kristdemokraternas förstanamn och ny viceordförande i Regionstyrelsen, Björn-Owe Björk, har varit en drivande politiker på den nationella anti-abortscenen som opinionsbildare för en begränsad aborträtt.
I debattartiklar och insändare har det senaste året från olika håll torgförts åsikter om att förändra abortlagstiftningen i mer restriktiv riktning och införa samvetsfrihet – en förändrad lagstiftning som i praktiken försvårar för kvinnor att genomföra abort i svensk sjukvård. KD-ledaren Ebba Busch Thor har också inför valrörelsen tagit ställning för att se över dagens abortlagstiftning mot en mer restriktiv hållning.
Moderaten Stefan Olsson, ny styrelseordförande i Region Uppsala, har tidigare på sin blogg skrivit en rad poster med abortkritik, som mystiskt togs bort under valrörelsen.
Det kanske mest häpnadsväckande exemplet är skrivet under rubriken ”Tragiskt men ändå rätt” som en kommentar till att en elvaårig rumänsk flicka nekats abort efter att ha våldtagits med graviditet som följd (21/6 2008). Om Region Uppsalas nya regionstyrelseordförande står fast vid sina åsikter i dag är det illavarslande.
I Sverige finns en stark opinion emot att inskränka aborträtten. Det vet naturligtvis de flesta konservativt lagda partier och därför syns abortmotståndet försvinnande lite i valprogram. Men det hindrar inte från att på politisk nivå under mandatperioden göra små förändringar som steg för steg försämrar aborträtten.
Med ledande roller i Region Uppsala har abortmotståndare en viktig plattform att driva på för att inskränka aborträtten.
Det rör små beslut i länets sjukvård, som remissinstans kring beslut på den nationella arenan och där regionens styrande företrädare väljer att finnas representerade.
Nu kräver vi svar. Kan det nya styret i Region Uppsala lova att inte på några vis försämra aborträtten eller arbeta för att vrida klockan tillbaka för svensk jämställdhetspolitik?