Utbildningsbehoven är omfattande i dagens samhälle och folkhögskolorna har på senare år fått en allt mer framträdande plats i Utbildningssverige. Utan gymnasiekompetens, för att inte tala om icke fullgjord grundskola, begränsas den enskildes möjligheter till arbete eller fortsatta studier och därmed en etablering i samhället.
Därtill är folkhögskolans betydelse mångfacetterad, förutom betydelsefulla insatser för korttidsutbildade bidrar folkhögskolan väsentligt till kulturlivet på alla nivåer. Med en omfattande kurs- och utbildningsverksamhet inom konst, musik, litteratur, teater och hantverk utgör folkhögskolan en del viktig del i kulturens ekosystem.
Det är i det perspektivet regeringens utbyggnad av folkhögskolan med 5000 nya utbildningsplatser ska ses.Satsningen är ett starkt erkännande av folkhögskolornas betydelse och den utbildningsform de representerar.
Riksdagen beslöt 2006 att finansieringen av folkbildningen är ett gemensamt ansvar för staten, landsting/regioner och kommuner. Statens bidrag till folkhögskolorna fördelas lika oavsett ägandeform. Ett rimligt och rättvist förhållningssätt, inte minst från deltagarnas perspektiv, som ju förväntar sig hög kvalitet på utbildningen, oavsett vem som driver den folkhögskola de valt att gå på.
På senare år har vi dock sett hur landsting/regioner i allt högre grad ekonomiskt gynnar de folkhögskolor de själva äger, framför de skolor i deras eget län som drivs av folkrörelser och föreningar.
Region Uppsala står för ett av de mest uppseendeväckande exemplen på denna snedfördelning.Wiks folkhögskola som ägs av Region Uppsala får sitt statsanslag på samma villkor som Biskops Arnö folkhögskola som ägs av Föreningen Norden. För Region Uppsalas bidrag till de båda folkhögskolorna råder dock ingen likabehandling. Skillnaderna är stora, för att inte säga astronomiska.
Den 13 december 2017 antog kulturnämnden i Region Uppsala sin budget för 2018.Nämnden beslöt att ge Wiks folkhögskola 18,3 miljoner kronor, vilket motsvarar 43 procent av Wiks budget.
På samma möte bestämdes att Biskops Arnö folkhögskola får 1.2 miljoner kronor, 3,7 procent av skolans budget. Kulturnämnden beslöt även att ge Wiks folkhögskola 650 000 kronor för extra satsningar, vilket förstärker den ekonomiska snedfördelningen mellan skolorna. Region Uppsala betalar inte heller ut momskompensation till Biskops Arnö folkhögskola, vilket de är berättigade till då de inte kan dra av ingående moms.
Denna skattemässiga gräddfil för Wiks folkhögskola är självklart glädjande för skolans deltagare. Men hur tänkte egentligen kulturnämnden om deltagarna på Biskops Arnö Folkhögskola?
Vi menar att det är oacceptabelt att skattemedel fördelas olika, till verksamheter som är underställda samma krav och kvalitetsnormer fastställda av staten. Men det är precis vad Region Uppsalas beslut innebär. I sista hand drabbas deltagarna, som ska kunna förvänta sig hög kvalitet på utbildningen, oavsett folkhögskola.
Vi uppmanar därför Region Uppsala att:
• likabehandla Wiks och Biskops Arnös folkhögskolor vad gäller regionens anslag,
• betala ut momskompensation till Biskops Arnö folkhögskola och
• möta statens satsning med ekonomiskt stöd inriktad på fler folkhögskoleplatser.
Det är mycket glädjande att staten satsar på nya permanenta utbildningsplatser i folkhögskolan. Nu krävs att landsting/regioner lever upp till riksdagsbeslutet om finansieringen av folkhögskolorna – på lika villkor för alla folkhögskolor!
Stefan Attefall
ordförande Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation
Mats Hellström
ordförande Biskops Arnö folkhögskola