Uppsala pekas nu ut av EU som en urban knutpunkt för transportinfrastrukturen i Europa. Men frågan är om Uppsala kommun och Region Uppsala är redo.
Europaparlamentet har nyligen fattat beslut om en ny förordning som rör det transeuropeiska transportnätet, även känt som TEN-T. Detta beslut kommer att ha stor betydelse för Uppsala och Uppsala län.
Det övergripande målet med det europeiska transportnätet är att göra det enklare och mer effektivt att transportera både människor och varor inom Europa. Genom att fastställa gemensamma krav på den viktigaste infrastrukturen underlättas och effektiviseras transporter över hela kontinenten.
En del i detta är att det fastställs nio huvudkorridorer för transportinfrastrukturen i Europa och det utpekas ett stomnät av järnväg, väg, flygplatser och hamnar som ska vara klart senast 2030. Tidigare berördes endast halva Sverige av detta stomnät. Transportkorridoren Skandinavien–Medelhavet började på Malta och i södra Italien, men kom inte längre norrut än till Stockholm och Hallsberg.
I och med Europaparlamentets beslut har det ändrats. Korridoren Skandinavien–Medelhavet slutar nu i Narvik i Norge och Uleåborg i Finland. Uppsala län berörs nu av TEN-T-nätet med både Ostkustbanan, som är en del av järnvägens stomnät för passagerartrafik, och E4 som ingår i stomnätet för vägtrafik. Sedan tidigare är Arlanda en del av stomnätet för flygtrafik.
Ännu större betydelse för Uppsala och Uppsala län är att Uppsala utpekas som en av drygt 400 urbana knutpunkter, eller urbana noder som det också kallas, inom EU.
Det innebär att det kommer att ställas nya krav på vad transportföretag som kommer till och som passerar Uppsala ska erbjudas. I urbana knutpunkter ska det finnas till exempel snabbladdningsstationer för distributionslastbilar och för lastbilar som används för fjärrtransporter. Vätgasdrivna fordon bör ha möjlighet att tanka vätgas.
Det innebär också att det senast under 2027 ska finnas en plan för hållbar rörlighet i städer, en så kallad SUMP, Sustainable Urban Mobility Plan, för Uppsala. Även om Uppsala kommun och Uppsala län har en hel del planer ställs det nu ytterligare krav. Inte minst handlar det om transporterna de första och sista kilometrarna, både vad gäller gods och personer.
Ett annat perspektiv som behöver utvecklas är Uppsalas roll som bytespunkt. Vare sig det handlar om att ta sig från Enköping till Luleå och Narvik eller från Östhammar till Malmö och Hamburg behöver Uppsala utvecklas som nationell och internationell knutpunkt. Ett av de områden som ska uppmärksammas i en urban knutpunkt är dessutom att öka kopplingarna och tillgängligheten mellan de urbana och de rurala områdena, så transporterna i ett större funktionellt område behöver tas med i planen.
En utmaning är att det som behövs för att uppfylla kraven för urbana knutpunkter idag hanteras av olika instanser och nivåer. Staten har ansvar för det som är den infrastruktur som ingår i stamnätet, till exempel E4:an och Ostkustbanan, regionen ansvarar för kollektivtrafik och utbyggnad av viss statlig infrastruktur och kommunen för den kommunala infrastrukturen och bebyggelse- och trafikplanering i Uppsala stad.
Här behövs en nationell diskussion kring hur denna samordning bäst ska organiseras. I avvaktan på ett besked från den nationella nivån behöver framför allt Uppsala kommun och Region Uppsala redan nu ta hänsyn till Uppsalas nya roll som en europeisk urban knutpunkt, till exempel i det nu aktuella arbetet med utveckling av Uppsala C.
Vi behöver också ha en diskussion kring finansieringen av de insatser som krävs. Om inte åtgärder för att uppfylla målen med urbana knutpunkter ska riskera att utebli eller tränga undan angelägna åtgärder i länet, behöver det tillkomma ytterligare finansiering i nästa infrastrukturplan. Det kan endera ske genom en särskild utökning av länsplanerna för de län som har urbana knutpunkter eller genom ett system liknande det med stadsmiljöavtalen.