Genom stärkt kvalitet och minskande av vårdskador som kan undvikas förbättrar vi både för patienten och sparar pengar i längden, genom mindre uppföljningsvård och färre återbesök.
Idag beslutar Region Uppsala om en kvalitetspolicy som ska vara tillgänglig för såväl medarbetare inom hälso- och sjukvård som tandvård. Kvalitetsprinciperna ska vara i samklang med deras dagliga arbetsuppgifter och denna policy är ett viktigt steg för ett sammanhållet kvalitetsarbete. Sedan beslutet för knappt två år sedan om att ställa sig bakom reformen Effektiv och nära vård 2030:s strategi för kvalitetsdriven verksamhetsutveckling sätter vi under denna mandatperiod på allvar upp detta tidigare eftersatta område på agendan.
Ökat fokus på kvalitetsfrågor är angeläget. Undvikbara vårdskador utgör en alltför stor del av sjukvårdens kostnader, för att inte tala om onödigt lidande för patienten. Att ständigt arbeta för att stärka och utveckla kvaliteten så att vårdskador undviks i största möjliga mån är därför en central uppgift.
För att uppnå detta kommer flera frågor följas upp strukturerat. Utvecklad behandling för smärtlindring, en plan för riskbedömning och förebyggande av fallskador, en uppdatering av arbetet för att minska trycksår samt utvecklat förebyggande av vårdrelaterade infektioner är några exempel. Även bättre uppföljning av utskrivningar för att minska onödiga återinläggningar samt en fortsättning av patientsäkerhetsutbildningen ingår.
Kvalitetsfrågorna berör alla delar av Region Uppsalas hälso- och sjukvårdsverksamhet. Handlingsplaner som ytterligare strukturerar arbetet kommer tas fram på samtliga berörda områden och följas upp. Kvalitet i primärvården spelar en avgörande roll, i synnerhet då mer verksamhet kommer att flyttas dit från sjukhusen genom reformen Effektiv och nära vård. Kvalitetsutveckling är även avgörande inom forskning- och utbildningsarbetet, och att vi upprätthåller en hög standard gentemot våra samarbetspartners där.
Ett positivt exempel på verksamhetsdrivet förbättringsarbete inom sjukhusvården är den kirurgiska utvecklingsavdelningen. Där utvecklas vården genom att man testar nya arbetssätt. Scheman har i högre grad anpassats efter medarbetarens behov för att möjliggöra bättre återhämtning och man arbetar med rollfördelning så att rätt person är på rätt plats. Daglig styrning via en digital tavla ger medarbetarna överblick över arbetsuppgifterna liksom tid för strukturerad återkoppling om arbetsbelastning och patientsäkerhet med mera. Detta är uppskattade metoder som ger medarbetarna större inflytande över sin arbetssituation.
Avgörande i det här är medarbetarna. De som jobbar i Region Uppsala måste ha rätt förutsättningar att göra sitt jobb, och vara medskapare i förändringarna. Arbetstidsmodellerna som varit har inte gett rätt incitament för jobb på obekväma tider eller ens fungerat med vardagspusslet för många medarbetare på bland annat intensivvård och akutmottagningen. Därför har ett förslag på en ny poängbaserad modell utvecklats som ska vara bättre anpassad efter medarbetarna.
Idékraft Akademiska är ett projekt som ska utvecklas till att omfatta hela Akademiska. Upplägget är ett strukturerat sätt att ta vara på idéer på möjliga förbättringar och identifiering av problem. Idéerna kan komma från både medarbetare, patienter och anhöriga, och ska på detta sätt tas tillvara och leda till konkreta förändringar när så är möjligt. De som är närmast verksamheten är de som bäst känner till konkreta problem och hur de kan lösas praktiskt, och Idékraft möjliggör att faktiskt lösa problem på det sättet.
Kvalitetsfrågor är en långsiktig investering för hälso- och sjukvården. När vi blir friskare, återhämtar oss snabbare och stöter på färre problem längs vägen vinner alla på det. Minskning av vårdskador och en tryggare upplevelse av sjukvården för patienten är positivt både för den som blir sjuk och för samhället i stort. Vi blågröna tror att ett ökat fokus på vårdkvalitet är en förutsättning för att uppnå allt det här.