Alla kan drabbas av en olyckshändelse eller en allvarlig sjukdom som snabbt kräver god vård. Allt fler efterlyser en mycket bättre sjukvårdspolitik som på allvar ökar tillgängligheten till sjukvård när den behövs och som mycket bättre organiserar vården så att kvaliteten kraftigt stärks. Vägen mot en betydligt bättre sjukvård nås genom att lyssna på sjukvårdspersonalen, decentralisera mer makt nära patienterna, stoppa användandet av extern stafettpersonal och genom att öka antalet vårdplatser inom akutsjukvården.
Sjukvårdens problem exemplifieras av nedan faktum:
Inspektionen för Vård och Omsorg, IVO, hårdbevakar sedan en tid Region Uppsalas hantering av delar av Akademiska sjukhusets verksamhet.
Utomlänspatienter prioriteras och leder till orimligt långa kötider för länets invånare, inte minst kopplat till kritiska ultraljudsundersökningar. Den prioriteringen beror på att sjukhusets budget är byggd utifrån förväntade utomlänsintäkter på två miljarder kronor.
Akuten är mellan 23.00 och 08.00 den enda tillgängliga akutmottagningen och har behov av runt 40 undersökningsrum men har i dag bara 21. Tjugoen undersökningsrum motsvarar vad man har i Växjö med nästan 170 000 färre invånare än enbart i Uppsala kommun.
Tillgängligheten till sjukvården, vid minsta misstanke om allvarliga sjukdomar, måste kraftigt förbättras. Väntetiderna till exempelvis prostatacanceroperationer på Akademiska sjukhuset är oacceptabelt långa och jämförelser visar att sjukhuset har Sveriges längsta väntetider. Hur kan det vara så dåligt?
Personalen är sjukvårdens viktigaste resurs. Personalens kompetens, samarbetsförmåga och trivsel avgör hur bra den utförda vården blir. De som är bäst lämpade att inom givna ramar avgöra hur man ska lösa sina uppdrag är personalen. Genom utvecklingscoaching och att lära av de bästa liknande verksamheter i världen kan stora förbättringar genomföras. Inom akut- och intensivsjukvården är också lagspelarförmågan av stor kvalitetsbetydelse. Vi anser därför att sjukvården i Uppsala måste få ett slut på dagens kvalitetsnegativa och kostnadsdrivande behov av stafettpersonal, inhyrda konsulter. Stafettpersonal som sänker kvaliteten och höjer kostnaderna samt skapar en sämre arbetsmiljö för de anställda. Region Uppsala måste på allvar avveckla behovet av stafettpersonal och i stället återinföra möjligheten för vårdpersonal att ingå i personalpooler där man utifrån hur och när man är beredd att arbeta också kan få högre ersättningar.
Regionledningar bygger gång efter gång dyra byggnader och urholkar de resurser som operativt behövs inom vården. Fastigheten 101, Psykiatrins hus och Regionshuset är tre exempel. Att alla patienter ska ha egna rum driver ökade kostnader. Men behovet av mer personal, vilket krävs när sjuka eller skadade ligger på egna salar, möts inte. Andra patienter kan både fylla sociala funktioner och bidra med värdefull tillsyn. Nya Karolinska (KI) bygger redan om enkelrum till rum för fler patienter. Boken som heter ”Konsulterna”, och som handlar om KI, borde alla sjukvårdsintresserade läsa. Den visar tydligt hur viktigt det är att rösta fram erfarna och kloka politiker. Det är hög tid att inse att ett starkt engagemang hos våra företrädare inte är detsamma som att de är tillräckligt kvalificerade för uppgiften. Vi behöver bättre syna meriterna hos partiernas toppnamn.