En tredjedel av alla dagfjÀrilar och vildbin i Sverige Àr rödlistade. MÄnga fÄglar i odlingslandskapet minskar. Av de blomrika Àngarna och naturbetesmarkerna finns bara smÄ fragment kvar. I slÀttbygderna i SkÄne och MÀlardalen har 90 procent av de myllrande vÄtmarkerna försvunnit. Utan en naturvÀnlig jordbrukspolitik riskerar det svenska odlingslandskapet att bli en död och tyst plats.
Vid presslĂ€ggningen av denna sida Ă€r det inte klart hur veckans supermöte om EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) har landat. Men Greta Thunberg och europeiska miljöaktivister gjorde vad de kunde för att sĂ€tta press pĂ„ beslutsfattarna. I ett kreativt försök att öka intresset för jordbruksfrĂ„gorna poserade franska ekologiska lantbrukare halvnakna i sociala medier. Budskapet: lĂ€mnade i âbara mĂ€ssingenâ av den nya politiken.
Men minst lika viktiga som trepartsförhandlingarna i Bryssel, Àr samtalen som regeringen nu inleder med samarbetspartierna om den svenska strategiska planen för jordbrukspolitiken. MedlemslÀnderna har nÀmligen stort utrymme att vÀlja vilka ÄtgÀrder och villkor som ska styra det nationella genomförandet av jordbrukspolitiken. För svensk del handlar det om runt 60 miljarder kronor (summa avgörs i de nu pÄgÄende höstbudgetförhandlingarna) och hur de ska anvÀndas under kommande programperiod (Är 2023-2027). Att debatten hittills uteblivit om detta mÄngmiljardpaket Àr obegripligt. Jordbruket berör alla genom maten vi Àter och pandemin har satt behovet av ökad livsmedelsberedskap i blixtbelysning. Vi bor, arbetar eller njuter gÀrna av vÄr fritid i vackra kulturlandskap.
För att Ästadkomma en mer naturvÀnlig och hÄllbar jordbrukspolitik vill WWF att regeringen och samarbetspartierna fattar beslut om följande:
1. Ge jordbrukspolitiken ekonomiska muskler. Regeringens linje i EU-förhandlingarna har varit att minska CAP-budgeten. Samtidigt vill regeringen öka den inhemska matproduktionen och se en omstÀllning mot ett mer miljö- och klimatvÀnligt jordbruk. För att ambitionerna i Livsmedelsstrategin om ökad hÄllbar produktion av mat i Sverige ska bli verklighet mÄste regeringen öppna plÄnboken. Sverige mÄste fullt ut kompensera för minskad CAP-budget frÄn EU genom att öka den nationella medfinansieringen av jordbruksstöden. Det Àr ett av de viktigaste besluten för svenskt jordbruk som fattas i de nu pÄgÄende budgetförhandlingarna. WWF vill att den nationella medfinansieringen ökar med minst 1,5 miljarder kr per Är.
2. Fokusera pĂ„ hĂ„llbart jordbruk i strategiska planen. Situationen för biologisk mĂ„ngfald, klimatet och Ăstersjön krĂ€ver krafttag. För att frigöra medel för hĂ„llbart jordbruk behöver stöd för bredbandsutbyggnad och kommersiell service flyttas ut ur CAP och i stĂ€llet finansieras med nationella medel. Det Ă€r rimligt att staten tar ett större ansvar för regionalpolitiska frĂ„gor. Med en mer fokuserad strategisk plan gĂ„r det att göra nödvĂ€ndiga satsningar för att öka jordbrukets hĂ„llbarhet.
3. Prioritera naturbetesbaserad djurhÄllning och blomrika grÀsmarker. Betesbaserad produktion i mosaikartade landskap Àr nyckeln för att stÀrka den biologiska mÄngfalden i odlingslandskapet. Höj miljöersÀttningen till naturbetesmarker sÄ att den ger full kostnadstÀckning för lantbrukarna. Villkora nötkreatursstödet till djur som betar (kvigor, stutar, kor) och ge inget stöd till tjurar som föds upp inomhus. Prioritera investeringsstöd för byggnader till företag som sköter naturbetesmarker. Inför ett nytt stöd för Àngsvallar för att öka arealen blomrika marker.
4. Mer vatten i landskapet, mindre övergödande Ă€mnen i havet. En effektiv Ă„tgĂ€rd för att minska fosforlĂ€ckaget till Ăstersjön Ă€r att anlĂ€gga anpassade skyddszoner, ett slags âplĂ„sterâ av grĂ€sodling pĂ„ Ă„kern för att förhindra erosion. ErsĂ€ttningen behöver kraftigt höjas för att öka takten i arbetet. Restaurering och anlĂ€ggning av vĂ„tmarker Ă€r en annan Ă„tgĂ€rd som mĂ„ste prioriteras. VĂ„tmarker minskar övergödningen och gynnar en mĂ„ngfald av fĂ„glar, grodor och insekter. Ă tervĂ€tning av dikade torvmarker minskar klimatpĂ„verkan.
5. TrĂ€ffsĂ€kra och effektiva nya ettĂ„riga miljöersĂ€ttningar. Jordbruksverkets förslag pĂ„ nya ettĂ„riga miljöersĂ€ttningar Ă€r i huvudsak bra: blommande fĂ€ltkanter, ekologisk produktion, minskat nĂ€ringslĂ€ckage och ökad kolinlagring. Samtliga dessa Ă„tgĂ€rder mĂ„ste införas frĂ„n start och myndigheten mĂ„ste fĂ„ kontroll och ordning pĂ„ it-administration och utbetalningar. WWF bedömer att det kommer finnas utrymme att införa ytterligare miljöersĂ€ttningar och vill att odling av proteingrödor och skötsel av smĂ„ Ă„krar premieras. Ăkad produktion av proteingrödor för foder och humankonsumtion minskar beroendet av import av soja och stĂ€rker beredskapen i vĂ„rt livsmedelssystem. Stöd till smĂ„ Ă„krar frĂ€mjar jordbruk i smĂ„brutna landskap, vilket Ă€r avgörande för bĂ„de biologisk mĂ„ngfald och för att upprĂ€tthĂ„lla matproduktionen i hela landet.
Sammantaget mÄste reformen förhindra ytterligare nedlÀggning av jordbruk i skogs- och mellanbygd. I intensivt brukade slÀttbygder behöver politiken styra mot Äterskapande och skötsel av livsmiljöer för odlingslandskapets alla invÄnare. Till exempel kan en enkel ÄtgÀrd som att slÄ grÀs- och klövervallar först efter att sÄnglÀrkans ungar lÀmnat boet gör stor skillnad för fÄgellivet. Den nya politiken mÄste styra mot sÄdan hÀnsyn för att hejda artkrisen.