Nu tar Uppsala ett stort steg mot vad som kan bli Sveriges första klimatpositiva stadsdel. Målet för området, som blir en del av Rosendal, är inte bara att minimera utsläppen från bygg- och driftsfasen utan att också binda så mycket koldioxid att den färdiga bebyggelsen totalt sett är positiv för klimatet. Projektet presenteras av Uppsala kommun och Fossilfritt Sverige på en konferens om klimatpositivt byggande i Uppsala den 7 april. Initiativet ska ge kunskap och inspiration till allt kommande byggande i Uppsala.
Uppsala kommun har utöver klimatmålet om att vara klimatneutrala 2030 också ett mål om att vara klimatpositiva senast 2050. Arbetet med att nå målen involverar såväl kommunen, andra offentliga verksamheter och akademi som företag och föreningar som samarbetar inom ramen för Uppsala klimatprotokoll.
Stadsutvecklingen utgör en central del av arbetet då det gäller att skapa en stad där medborgarna kan transporteras och leva fossilfritt och att göra det på ett sätt som känns attraktivt för invånarna. Det handlar bland annat om att i detaljplanerna prioritera gång, cykel och kollektivtrafik och att vid nybyggnation formulera krav i markanvisningar som uppmuntrar byggherrarna till att exempelvis installera solceller, energilager och att bygga i material med lägre klimatpåverkan. Men för att bli klimatpositiva måste mer göras.
Ungefär en femtedel av Sveriges växthusgasutsläpp kommer från byggnation och energianvändning i anläggningar och fastigheter. Ungefär hälften av växthusgasutsläppen från en fastighets hela livscykel kommer från själva byggskedet. Inte minst produktionen av material som betong och stål är förknippat med stora utsläpp men det gäller även arbetsmaskiner och transporter.
Det finns lösningar och tekniker som har testats i liten skala för att minska klimatpåverkan. Det finns projekt med grön asfalt där asfaltverk använder fossilfritt bränsle, gammal asfalt återvinns och i vissa fall förnybara bindemedel används. Andra projekt har visat hur arbetsmaskiner på en hel byggarbetsplats kan drivas fossilfritt, hur biobaserat och återbrukat material kan användas i nya byggnader och hur en genomtänkt bygglogistik med samordnad hämtning och avlämning av material också kan minska utsläppen.
För att driva på utvecklingen och etablera dessa tekniker på marknaden måste de användas i större projekt. Till exempel när man bygger en hel stadsdel.
I den fjärde etappen av Rosendal kommer fokus ligga på att minimera utsläppen i bygg- och driftsfasen men också på att bygga en stadsdel som möjliggör ett attraktivt fossilfritt liv för invånarna. Målet är att denna stadsdel ska bli klimatpositiv och att erfarenheterna sedan används i kommande stadsutvecklingsprojekt i Uppsala. Det finns än så länge ingen etablerad definition av vad en klimatpositiv stadsdel är, men det kan till exempel handla om att binda kol i byggmaterial eller att fånga in och lagra koldioxid vid bioeldade kraftverk. Att binda koldioxid som redan släppts ut och alltså minska koncentrationen av växthusgaser i atmosfären är nödvändigt för att världen ska lyckas begränsa temperaturökningen till 1,5 grader.
För kommunens del handlar det nu om att ta ett stort nästa steg i klimatsamarbetet med byggaktörer i markanvisningar och vässa de krav som ställs vid upphandling av gator, parker och torg. Kommunen är en del av Fossilfritt Sveriges klimatledarprogram där sex kommuner deltar för att ta fram metoder som gör att den kommunala upphandlingen kan bidra till att påskynda omställningen till en fossilfri industri som kan öka deras internationella konkurrenskraft.
Uppsala kommun har påbörjat arbetet med att definiera målen för stadsdelen och kommer vända sig till marknaden för att söka samarbetspartners som vill vara med och skapa lösningarna för att nå målen.
Målsättningen är att Rosendals fjärde etapp ska stå klart 2028 och vara en självklar del av den Boexpo som Uppsala vill arrangera 2029, samma år som Uppsala siktar på att bli europeisk kulturhuvudstad.