I tvÄ mÄnader har gymnasieskolorna bedrivit distansundervisning och lÀrarkÄren jobbat under exceptionella förhÄllanden. Situationen har stÀllt stora krav pÄ ett undervisningssÀtt som för mÄnga lÀrare Àr helt nytt och oprövat. Det finns en vÀxande oro för det kunskapstapp som Àr ofrÄnkomligt och som i vissa Àmnen riskerar att bli mycket stort. Till det kommer att hantera en osÀkerhet och frustration frÄn elever och förÀldrar över uteblivna prov och rÀdsla för att betygssÀttningen ska pÄverkas.
Enligt en undersökning som Sveriges ElevkÄrer genomfört under april upplever mÄnga gymnasieelever att de saknar information om hur distansundervisningen ska bedrivas och hur deras kunskaper ska kunna prövas pÄ distans. Skrivuppgifter som ersÀtter ordinarie prov och minskad lÀrarkontakt riskerar leda till att elevernas motivation minskar och att elever som redan tidigare legat pÄ grÀnsen nu vÀljer att hoppa av. Vi vet att hemmasituationen Àven utan distansstudier Àr en utslagsgivande faktor. Nu riskerar klyftorna fördjupas ytterligare.
DessvĂ€rre har det funnits förslag, Ă€ven frĂ„n en del ovĂ€ntade hĂ„ll, att detta ska lösas genom en enkel utvĂ€g, nĂ€mligen sĂ€nkta krav. Ăven om vi inte kan upprĂ€tthĂ„lla en chimĂ€r av att allt fungerar lika bra som under normala omstĂ€ndigheter, Ă€r sĂ€nkta kunskapskrav inte en acceptabel vĂ€g. Det vore till stor skada för de Ă„rskullar som nu drabbas av pandemin. De gymnasieelever som gĂ„r ut gymnasiet denna vĂ„rtermin fĂ„r inte berövas rĂ€tten till kunskaper. Det Ă€r illa nog om de berövas sitt studentfirande. Deras betyg mĂ„ste vara jĂ€mförbara med andra Ă„rskullars betyg. Annars riskerar de en stĂ€mpel som âcoronagenerationenâ. Kraven mĂ„ste bibehĂ„llas, men det innebĂ€r ocksĂ„ att en bred palett av kompenserande Ă„tgĂ€rder mĂ„ste vidtas sĂ„ fort epidemin Ă€r under kontroll och alla skolor kan Ă„tergĂ„ till normal verksamhet.
Det finns dock en stor oro för den tunga arbetsbelastningen som blir följden av de extra insatser som mÄste till för att hÀmta upp kunskapstappet. Det Àr uppenbart att ju lÀngre distansundervisningen pÄgÄr desto större arbetsbörda kommer lÀrarna att fÄ. I en fÀrsk undersökning som LÀrarnas Riksförbund genomfört bland sina medlemmar uppger 4 av 10 lÀrare i gymnasieskolan att de inte kommer att kunna genomföra all undervisning som var tÀnkt under vÄrterminen. SÄ mÄnga som 8 av 10 bedömer att pandemin kommer att ha en negativ pÄverkan pÄ elevernas kunskapsutveckling. De direkta kostnaderna för kunskapstappet i och med coronapandemin i gymnasieskolan kan uppskattas till över en miljard kronor.
En central frÄga Àr hur den myndighetsutövning som lÀrare utför i och med betygssÀttning ska sÀkerstÀllas. Det kan vara svÄrt att genomföra prov i vissa Àmnen samt garantera att inga otillÄtna hjÀlpmedel anvÀnds. Den möjlighet som nu finns för elevgrupper att periodvis kunna ÄtergÄ till skolan mÄste utnyttjas fullt ut och successivt öka i takt med att viruset bringas under kontroll. Det stÀller stora krav pÄ huvudmÀn och skolledning att organisera detta i samrÄd med lÀrarna. Utöver bedömning mÄste insatser till för att möta upp de elever som snabbt hamnar efter pÄ grund av utmaningar att lÀra sig och hÀnga med pÄ distans. LÀrarna vet vad den enskilde eleven och elevgruppen behöver och vad man mÄste fokusera pÄ i denna extraordinÀra situation.
Vi vill se att regeringen stÀrker upp gymnasieskolornas förutsÀttningar att möta och stötta alla elever i denna sÀrskilt prövande situation. Tillför resurser till skolor sÄ att de kan tÀcka upp för elevers olika behov och förutsÀttningar. Skapa nya möjligheter för elever att pröva sina kunskaper och utred hur man kan kompensera för elever som pÄ grund av distansundervisningen hamnar efter och riskerar att gÄ miste om sin examen. Vi föreslÄr ocksÄ att man lÀttar pÄ kraven om nÀr betygen ska rapporteras. Detta köper eleverna tid att hinna fÄ allt pÄ plats utan att kraven pÄ dem sÀnks. Man bör ocksÄ övervÀga möjligheten till sommarkurser för gymnasieelever med förlÀngt studiebidrag.
Det kommer inte att rÀcka med en symbolisk eloge för det arbete som lÀrarna kommer att behöva göra. Staten och huvudmÀnnen mÄste tillsammans kraftsamla för att vidta ÄtgÀrder som sÀkrar bÄde resurser, stöd och en skÀlig arbetsmiljö för lÀrare och elever. Vi mÄste alla göra vÄrt yttersta för att se till att eleverna fÄr den undervisning de har rÀtt till och de kunskaper de behöver för att klara sig genom skolsystemet. NÄgot annat alternativ finns inte.