Jul, nyår och trettonhelg är starkt förknippat med god mat. Skinka, kålrotsskinka, köttbullar, vegobullar, Janssons frestelse, rödbetssallad, dopp i grytan...
Vad som än ryms på ditt julbord finns en enkel sak du kan göra för klimatet: ät upp maten, eller laga resträtter som går att frysa in till matlådor framöver.
På många sätt står vi inför ett historiskt vägskäl när det gäller maten vi äter, och något av det viktigaste vi kan göra är att sluta slösa och slänga mat.
Klimatutsläppen från all den mat som slängs i Sverige varje år är stora – hela två miljoner ton koldioxid, enorma mängder. Alla led i hela livsmedelskedjan ansvarar för matsvinnet. Från bonden, livsmedelsföretaget, matvarubutiken och hushållen.
Även om den absolut största delen av matavfallet uppkommer i hushållen, omkring 97 kilo per person och år, så är det inte den enskilde konsumenten som är “boven”.
Vi rår inte för att förpackningsstorlekarna är för stora, eller att lockpriser får oss att köpa ett överflöd som i slutändan kanske inte konsumeras.
Om det globala matsvinnet vore ett land, skulle det vara världens tredje största utsläppare av växthusgaser.
Beräkningar visar att det globala matsvinnet skulle kunna föda tre miljarder människor (FAO 2013). En tredejedel av den mat som produceras globalt, hamnar aldrig i någons mage (Livsmedelsverket). Det här är den viktigaste klimatfrågan när det gäller maten, och den som vi alla kan göra något åt, oavsett om vi är vegetarianer eller köttätare.
Att minska matsvinnet är på många sätt en lågt hängande frukt med stora effekter på klimatutsläppen, men också på en lång rad andra miljöproblem som är förknippade med maten. Det handlar om övergödning av sjöar och hav, det handlar om att den biologiska mångfalden trängs undan och hotas, det handlar om gifter som sprids i miljön eller om djur som föds upp utan hänsyn till deras djurvälfärd.
Det är inte bara viktigt att minska matsvinnet. Det är också viktigt att fler köper mer svenskt och ekologiskt producerat för att minska dessa problem.
Svinnet uppkommer alltså i alla led, från jord till bord. Det pågår ett omfattande och gediget arbete i livsmedelsbranschen och hos flera av våra myndigheter – Livsmedelsverket, Naturvårdsverket och Jordbruksverket – för att vi ska kunna minska svinnet. Men för att detta arbete ska få större genomslagskraft behövs ett bredare politiskt grepp och tydligare politisk styrning.
Nu för tiden är det få förunnat att på riktigt känna matens ursprung. Ha klappat om grisen, smekt det solvarma vetet på åkern intill, tittat in det lugna koögat. Kanske skymmer de täta raderna av varor i stormarknaderna, landskapen, vattendragen, djuren och människorna bakom produkterna. På butikshyllan är allt lika tillgängligt och befriat från sitt sammanhang. Och våra matkostnader som andel av våra utgifter har sjunkit.
En orsak till att mat är så billig är att effekterna för miljön, hälsan och samhället inte är inkluderade i priset.
Grunden till problemen finns också i överproduktion, som driver överkonsumtion. Det är helt orimligt att fortsätta utveckla ett jordbrukssystem som leder till matsvinn och samtidigt till ohälsa bland befolkningen och allvarlig miljö- och klimatpåverkan. Grundläggande för framtiden bör vara att det som produceras också konsumeras.
Kanske värdesätter vi inte maten på samma sätt som förr? Jul och nyår kan vara en tid för eftertanke.
Kanske har vi mer ro än i den stressiga vardagen att fundera över våra vanor och förändra beteenden. Många konsumenter förleds att handla lite för mycket mat, inte minst nu i jultider – så mycket att en hel del behöver slängas.
Det är storpack, extrapriser och kom-och-köp. De låga priserna leder till överkonsumtion. Det diskuteras alltför lite hur jordbruk, livsmedelsindustri och dagligvaruhandel kan minska onödig produktion och försäljning.
Det pratas mycket om att kött har en stor klimatpåverkan. Ett sätt att minska påverkan är att ta vara på mer av det djuret producerar. Julen är ett föredöme.
Leverpastej, tunga eller grisfötter på julbordet är ju ett exempel på det. Missunna inte äldre släktingar dessa delikatesser – hylla dem som miljöhjältar!