Den 14 juni redovisade Svensk Försäkring och IVL Svenska Miljöinstitutet en rapport som visar kommunernas strategiska klimatanpassningsarbete. Det bygger på enkätsvar på frågor utifrån EU-kommissionens verktyg för klimatanpassning. Svaren poängsätts och summeras till en siffra som visar hur en kommun bedriver sitt klimatanpassningsarbete.
Fler än nio av tio kommuner i Sverige uppger i årets undersökning att de har påverkats av klimatförändringar och/eller extrema väderhändelser.
Resultaten visar även att klimatanpassningsarbetet bland kommunerna i sin helhet har fortsatt att öka för varje undersökning som genomförts, men ökningstakten har avtagit sedan den förra undersökningen gjordes år 2021. Utifrån den data som hämtats in syns att den starkaste drivkraften för att genomföra klimatanpassningsåtgärder fortfarande är att bli drabbad av naturskador från extremväder.
I rapporten redovisas att kommunerna behöver växla från ett reaktivt till ett mer proaktivt klimatanpassningsarbete, och länsstyrelserna behöver genomföra sina uppdrag att samordna och följa upp kommunernas klimatanpassningsarbete.
Utan ett förebyggande klimatanpassningsarbete med tydliga mål tvingas kommunerna att agera reaktivt på klimatförändringarnas effekter i stället för att genomföra proaktiva åtgärder. I årets rankning stod Norrköping i topp med 33 poäng. Genomsnittspoängen var 16,5 bland de 194 kommuner av landets 290 kommuner som besvarat enkäten.
I vårt län är det bara är Tierp och Uppsala som ligger över rikssnittet. Enköping och Östhammar har inte besvarat enkäten
I klimatanpassningsarbetet behövs givetvis ett strategiskt och systematiskt arbete för att förebygga skador. Det är oroande att läsa att klimatanpassningsarbetet bromsar in när takten borde öka. Alla kommuner påverkas av klimatförändringar och behöver sätta in åtgärder.
Det är oroande att i rapporten läsa att det bara en tredjedel av kommunerna som har formulerat tydliga mål för sitt klimatanpassningsarbete, även om de flesta uppger att de arbetar med klimatanpassning.
Hela två tredjedelar av kommunerna uppger dessutom att det saknas ett politiskt beslut om att arbeta med klimatanpassning. Vidare har endast en tredjedel av kommunerna tagit fram ett kommunikations-material om klimatanpassning. Det visar sig också att det bara är 26 procent som uppger att kommunernas räddningstjänster gjort eller håller på med en kartläggning eller analys kopplat till gräs och skogsbränder för att nämna ett högaktuellt område.
Länsstyrelsen i Uppsala har i Klimat- och sårbarhetsanalysen för Uppsala län (Länsstyrelsens meddelandeserie 2022:10 Plan- och bostadsenheten ISSN 1400-4712) beskrivit klimatanpassningsarbetet i vårt läns kommuner. Den lyfter att analysen samt den planerade handlingsplanen markerar starten på en cykel med återkommande uppföljning och utvärdering av arbetet med klimatanpassning.
Länsförsäkringar Uppsala har kännbara erfarenheter av hur naturskador drabbar kunderna i vårt län. År 2018, när skyfall och översvämningar dominerade, kostade naturskadorna närmare 100 miljoner kronor och drygt 1 000 skador inträffade.
I januari 2019 slog stormen Alfrida till och naturskadorna för året landade på drygt 53 miljoner kronor, med närmare 750 drabbade kunder.
I år befarar vi att värme och torka leder till exempelvis skogsbränder.
Naturskadetyperna varierar men tendensen är att de ökar både i frekvens och kostnad. Att arbeta strategiskt och systematiskt med förebyggande åtgärder för att minska risken för skada och för att klimatanpassa är därför en självklarhet för oss i vår vardag.
Vi samverkar gärna och vill se en snabb och klok utveckling och uppmanar Uppsalas kommuner att ta fasta på den kunskap som finns om att klimatanpassa och förebygga i stället för att agera reaktivt. Motsatsen blir sannolikt både dyrare och medför en onödig belastning på vår miljö.