Nära vård är basen

Vården måste komma närmare patienterna. En omfördelning av resurserna är därför nödvändig, skriver Malena Ranch och Anna-Karin Klomp.

Malena Ranch

Malena Ranch

Foto:

Debatt2018-10-01 00:35
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

I april antog regionstyrelsen i stor politisk enighet en strategi för Effektiv och nära vård 2030. Syftet är att vården i Uppsala ska komma närmare patienterna och vara mindre sjukhusfokuserad. Genom att bygga ut närvårdsplatser, utveckla hembesöken och ge vårdcentralerna större möjlighet att hjälpa sina patienter ska mycket sjukhusvård för exempelvis multisjuka äldre helt enkelt bli onödig. Den nära vården ska vara hälsofrämjande, tillsammansskapande och kvalitetsdriven.

Såväl medarbetare som patienter och samarbetspartners måste vara med i förändringen.

Det finns en stor enighet om att det här är den väg vi behöver gå. Men precis som alla andra förändringar kommer det naturligtvis inte alltid att vara enkelt. Det kommer också att kräva en ekonomisk omfördelning där resurser flyttas från sjukhusen till vårdcentralerna. Vi är övertygade att förstärkningen av den nära vården i längden ger en säkrare vård med bättre kontinuitet för patienten där akutinläggningar blir onödiga.

Akademiska sjukhusets stora underskott är oroande, inte bara för Region Uppsalas ekonomi, utan framför allt för att det hindrar nödvändiga satsningar på att bygga ut den nära vården.

Det är naturligt att mycket av det politiska fokuset hamnar på Akademiska sjukhuset med alla de utmaningar och problem som finns. Men i längden kommer förstärkningar av den nära vården inte bara göra vården bättre för patienterna och tryggare för de anhöriga utan också underlätta för planeringen av vård på Akademiska sjukhuset.

En del vård som i dag bedrivs på Akademiska sjukhuset skulle drivas både billigare och bättre ute i primärvården så att sjukhuset kan renodlas i sitt uppdrag som ett högspecialiserat universitetssjukhus.

Om vi kör vidare i invanda hjulspår är risken att underskotten fortsätter, oavsett politisk majoritet. En omfördelning av resurserna är helt nödvändig, och vi behöver en bättre samverkan med kommunerna. Hälso- och sjukvården behöver helt enkelt ställa om. Det kommer att krävas mycket mod från oss politiker men också att hela organisationen vågar och vill tänka nytt. Vården måste komma närmare patienterna fysiskt, rationellt och digitalt.

Varje krona som Akademiska sjukhuset gör i underskott blir en förlust för vården i hela vårt län. Prognoserna för året pekar på ett underskott som börjar närma sig 250 miljoner kronor.

Det är pengar som hade gjort mycket större nytta i utvecklingen och förstärkandet av länets vårdcentraler.

Uppsala län växer och det gör även behovet av vård. Ett växande län innebär också högre skatteintäkter och därmed mer pengar till vården. Vi tror att det är viktigt att andelen av detta som går till den nära vården ökar trots ett pressat läge på länets sjukhus. Så länge fokus bara ligger på att stoppa underskotten på Akademiska sjukhuset och inte på att faktiskt våga ta obekväma och ibland svåra långsiktiga beslut så kommer de lovade effekterna av Effektiv och nära vård 2030 att utebli.

Mycket av det som föreslås i strategin är inte nytt. Redan i dag används telemedicin, det finns hemdia­gnostik och närvårdsavdelningar. Vi har mobila vårdteam och specialister även utanför sjukhusen. Men det är öar av goda exempel. Effektiv och nära vård 2030 är en strategi för hur det ska bli en del av vårdens ryggrad. Låt oss hålla fast vid den.

Malena Ranch, regionråd (MP) ordförande Vårdsstyrelsen

Anna-Karin Klomp, regionråd (KD), vice ordförande Vårdsstyrelsen

Region Uppsala