Alla har rätt till ett liv utan diskriminering, oavsett psykisk funktionsförmåga eller hälsotillstånd.
En granskning som NSPH, Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa, genomfört visar att många med psykiska funktionsnedsättningar upplever sig diskriminerade av den samhällsinstans som ska vara deras yttersta skyddsnät, kommunernas socialtjänster.
Kommunerna måste arbeta mer systematiskt med att upptäcka och motarbeta diskriminering av personer med psykisk ohälsa och funktionsnedsättning. Och just nu finns goda möjligheter – och statliga medel – att göra det i Uppsala län.
I projektet Din Rätt erbjuder vi i den ideella samarbetsorganisationen NSPH personer som upplever sig diskriminerade på grund av psykisk ohälsa eller funktionsnedsättning rådgivning och stöd.
Över 450 personer har hört av sig till rådgivningen sedan den startade i slutet av 2014. Den vanligaste orsaken till att människor hör av sig är att de upplever sig bli diskriminerade i kontakten med socialtjänsten, och där funktionshindret i sig är grunden för det bristande bemötandet.
En förutsättning för att upptäcka och motarbeta diskriminering är att man lyssnar på de berörda och för en löpande dialog med dem om hur de upplever socialtjänsten. Vår undersökning som riktat sig till socialtjänsten i landets alla kommuner visar att de flesta kommuner har genomfört brukarundersökningar där frågor om bemötande ingår.
Det är positivt, men vi ser också att mer än hälften av socialtjänsterna saknar en löpande dialog med föreningar på psykisk ohälsa-området och har därmed ingen sakkunnig part att värdera undersökningarnas resultat ihop med.
Än mer beklämmande är att bara en knapp tredjedel av socialtjänsterna uppger att de har en handlingsplan mot diskriminering som också inkluderar psykisk funktionsnedsättning. Så i stället för att arbeta systematiskt för att upptäcka och motarbeta diskriminering förlitar man sig på de enskilda socialsekreterarnas kompetens och engagemang.
Utöver en god systematik behövs åtgärder. Det kan handla om att utbilda chefer och personal i frågor som rör bemötande och diskriminering eller att kommunicera med mottagarna av stödet på ett sätt som är lättillgängligt även om ens hälsotillstånd gör det svårt att sätta sig in i komplicerade regler och villkor.
Myndigheten för vård- och omsorgsanalys pekar i en färsk studie på att datatillgången inom socialtjänsten generellt är bristfällig. När vi studerat svaren från de 193 kommunerna som deltagit i vår studie är det bara sex stycken som både arbetar med god systematik och som genomfört förebyggande åtgärder. Det är slående att systematiskt arbete och åtgärder verkar hänga nära ihop. God systematik leder till fler åtgärder – och tvärtom.
Slutsatsen verkar vara att börjar man lyssna systematiskt så kommer man att vilja förändra och vidta åtgärder, vilket talar för att brukarinflytande ger effekt.
Kommunerna samlar nu in data om livsvillkor och insatser för personer med psykisk ohälsa och funktionsnedsättning. Utifrån dem ska man göra analyser, sätta mål och ta fram handlingsplaner för de kommande årens utveckling inom området psykisk hälsa, bland annat för att stärka den enskildes rättigheter och delaktighet. Kommunerna i Uppsala län får i år omkring nio miljoner kronor för att genomföra detta.
I årets handlingsplaner lyser generellt särskilda insatser för att inom socialtjänstens arbete motverka diskriminering av personer med psykisk ohälsa tyvärr med sin frånvaro.
Detta är ett gyllene tillfälle för kommunerna att skapa nya rutiner och arbetssätt för hur man systematiskt för en dialog med målgruppen och tillsammans med dem diskuterar hur man kan förebygga diskriminering och hålla hög kvalitet. Det vilar ett stort ansvar på kommunernas axlar att tillgodose allas rätt till ett liv utan diskriminering.
Johanna Wester, projektledare för Din Rätt
Mårten Jansson, mobiliseringsansvarig på NSPH