Nå ut till alla med kulturarvet

Om kulturarvet ska kunna vara levande behöver det nå ut till fler människor i hela vårt land, skriver Niclas Malmberg och Agneta Gille.

Agneta Gille (S)

Agneta Gille (S)

Foto: Michaela Hasanovic

Debatt2017-03-09 09:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Regeringen har nu lämnat över en proposition rörande en samlad politik för kulturarvsfrågor till riksdagen för beslut.

Utgångspunkten för den rödgröna regeringen är att om kulturarvet ska kunna vara levande behöver det nå ut till fler människor i hela vårt land. I dag finns många av våra gemensamma samlingar i museernas magasin i Stockholm. Det är ett slöseri med tillgångar, då det finns ett levande intresse i hela Sverige för dessa skatter och de berättelser vårt kulturarv bär på.

Museisamlingarna utgör en väsentlig del av vår historia och ska göras tillgängliga för fler människor.

Ett av förslagen i propositionen är därför att statliga institutioner ska kunna låna ut eller dela med sig av sina samlingar. Statliga museer föreslås vidare få möjlighet att donera föremål till bland annat kommunala museer, och kommunala museer ges möjlighet att låna ut föremål genom ett undantag från den så kallade lokaliseringsprincipen.

I förslaget till ny politik föreslås också att museer och museihuvudmän inom det allmänna museiväsendet ska samverka för att ge alla i hela landet tillgång till museernas samlade resurser.

Museernas självständighet gentemot den politiska nivån angående utställningsverksamheten klargörs också i propositionen. Det är de som arbetar med utställningsverksamheten som är bäst skickade att bedöma när och hur perspektiv ska lyftas.

En politisk nämnd ska inte kunna stoppa angelägna berättelser att synliggöras, enkom för att de kan vara kontroversiella.

Kulturarvssektorn består samtidigt av en stor grupp ideellt arbetande, eldsjälar på små museer, i hembygdsrörelsen och andra delar av det civila samhället. Människor som utifrån ett eget engagemang verkar för att bevara, utforska och berätta om vår historia och utveckling till dagens samhälle. För dessa har den rödgröna regeringen i den senaste statsbudgeten prioriterat att öka stödet till det civila samhällets kulturarvsarbete. Satsningen sker bland annat genom att det nuvarande stödet till arbetslivsmuseer förstärks så att bidrag också ska kunna lämnas för annat ideellt kulturarvsarbete, till exempel inom hembygdsrörelsen.

En fråga i sammanhanget som är högaktuell för Uppsala, men som ännu är olöst, är frågan om Gamla Uppsala Museums hemvist.

Intresset för vårt lands tidiga historia fortsätter att växa. I Stockholm etableras nu ett vikingamuseum, utan någon koppling till vare sig plats eller föremål. Det är bra att intresset för vikingatiden möts med enkelt tillgängligt museum, men en utvecklad museiverksamhet i Gamla Uppsala skulle i ännu större utsträckning kunna bidra till att sprida kunskap om hur människor levde i Sverige innan nationalstaten bildats.

Kulturarvspropositionen ligger nu på kulturutskottets bord. Vår ambition är att lotsa den till bred politisk majoritet, och få en samling för en kulturarvspolitik som håller över lång tid framöver, och som bidrar till ett levande och relevant kulturarv baserat på den kunskap som finns och som förmår synliggöra alla de berättelser som tillsammans bildar vårt gemensamma svenska kulturarv.

Niclas Malmberg, riksdagsledamot och ledamot i kulturutskottet (MP)

Agneta Gille, riksdagsledamot och ledamot i kulturutskottet (S)

Proposition

Regeringen lämnade onsdagen den 8 mars över en proposition rörande en samlad politik för kulturarvsfrågor till riksdagen för beslut.